Regeringen presenterade på måndagen sin budgetproposition för 2016, med reformförslag på sammanlagt 24 miljarder kronor.
Från fackförbundens sida kommer nu både ris och ros.
De svenska lärarfacken menar exempelvis att det är bra att regeringen inser lärarnas betydelse, men tycker att regeringen inte levererar tillräckligt. Regeringen föreslår bland annat höjda lärarlöner, men också fler vägar in i yrket och kompetensutveckling.
Lärarförbundet menar att insatserna ”är bra, men måste också ta hänsyn till lärarnas vardag”.
– Det är bra att regeringen vill förlänga lärarlyftet men det är ett problem att man inte har sett över lärarnas villkor för att delta. Det är som att duka upp en buffé men inte bjuda dem som berörs till bordet, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i en kommentar.
Lärarnas Riksförbund kallar dock reformerna för ”delvis tondöva” och anser istället att staten måste ta över ansvaret för skolan.
– Det spelar allt större roll var i landet man bor och vilken skola man går i. Skolsverige glider isär och regeringens reformer kommer inte att laga denna spricka. Det krävs att staten tar över finansieringen, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund, i ett pressmeddelande.
Skarpast kritik kommer från tjänstemannafacket Unionen som menar att budgeten främst påverkar deras medlemmar som skattebetalare och efterfrågar mer resurser till ”viktiga tjänstemannafrågor som kunskap, kompetens och innovationer” och att näringspolitiken ska prioriteras ännu mer.
– Unionens medlemmar skapar stora ekonomiska värden. Sveriges konkurrenskraft i en allt mer globaliserad värld är helt beroende av kunskap, kompetens och innovationer. Detta inser regeringen men genomför samtidigt skattehöjningar som minskar drivkraften till ökat ansvarstagande, mer utbildning och extra jobbinsatser. Det är att gå baklänges in i kunskapssamhället, säger Unionens chefsekonom Lars Jagrén i ett pressmeddelande.
LO-facket IF Metalls ordförande Anders Ferbe gillar dock budgetens fokus ”att förstärka Sveriges position som industri- och exportland” och menar att regeringens politik skapar förutsättningar för fler jobb och investeringar.
– Särskilt viktig för industrins kompetensförsörjning är satsningen på kunskapslyft och yrkeshögskolan, liksom insatserna för en förbättrad matchning och omställning på arbetsmarknaden. Men det handlar också om satsningar på fler bostäder, en bättre infrastruktur och på exportfrämjande åtgärder. Vi förväntar oss ytterligare insatser under mandatperioden, säger Anders Ferbe i en kommentar.
På Vårdförbundet lovar man att ”se till få vara delaktiga i fördelningen av pengarna som presenteras i budgeten”, med hänvisning till regeringens satsning på specialistutbildade sjuksköterskor.
– Det har varit förvånansvärt tyst om hälso- och sjukvården från regeringen. Nu hoppas vi på en bred diskussion där nytänkande och innovationer har en given plats. Vi kräver att våra medlemmar; sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, chefer och ledare involveras i samtalen om hur pengarna bäst ska användas, säger Sineva Ribeiro i en kommentar.
Akademikerförbundet SSR är positiva till bland annat regeringens åtgärder för snabbare etablering för nyanlända i form av bland annat kompletteringsutbildningar och validering av asylsökandes utbildnings- och yrkesbakgrund.
– Våra medlemmar ser att detta är tydliga flaskhalsar i mottagningen och etableringen av nyanlända och vi välkomnar regeringens besked. Vi vet att det finns en fantastisk potential i alla samhällsvetare som nu kommer till vårt land, säger Heike Erkers i en kommentar.
– Genom att öppna upp och snabba på de här processerna kommer fler nyanlända snabbt i utbildning och därmed snabbare i arbete. Det är en vinst för de enskilda men det kommer också att berika vårt land, fortsätter hon.
Akademikerförbundet välkomnar också att regeringen lägger en miljard kronor på att bland annat öka bemanningen inom socialtjänsten.
Enligt Kommunal tar budgeten steg i rätt riktning när det gäller sjukvården, men det behövs mer.
– Kommunal ser positivt på regeringens höstbudget, som har direkta effekter för välfärden. Budgeten tar flera konkreta steg mot en förbättrad sjukvård, men samtidigt behöver äldreomsorgens proffs stärkas och synliggöras. Framtidens Sverige kräver omfattande och långsiktiga investeringar i både sjukvård och omsorg, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström.
Hon lyfter bland annat fram ”professionsmiljarden till hälso- och sjukvårdsverksamheterna”.
– Men regeringens satsning på äldreomsorgen är tyvärr inte tillräcklig. Kommuner kan ansöka om pengar för att öka bemanningen i äldreomsorgen mellan 2016-2018. Problemet är att denna satsning inte är permanent, vilket kan avskräcka kommuner från att använda den. Däremot är Kommunal positiva till traineesatsningen inom äldreomsorgen, som gör att arbetslösa ungdomar kan skaffa sig en undersköterskeutbildning kombinerat med praktik. Äldreomsorgen behöver mer utbildad personal, säger Annelie Nordström.
Hon kommenterar också den extra miljarden som landstingen får i statsbidrag:
Höjda statsbidrag är en nödvändighet för att klara välfärdsbehoven. Nu ligger ett stort ansvar på landstingen att använda pengarna för att råda bot på undersköterskebristen.
