Gunnar Axén om femårsutredningen

– Bra. När vi startade efter valet 2010 och en andra valförlust för de rödgröna gick det av naturliga skäl trögt i början. Partier som förlorar val behöver få lite tid på sig att hämta andan och slicka såren. Men vartefter har arbetet drivits framåt, säger Gunnar Axén och fortsätter:

 

– Vi började med att se om vi kunde få en gemensam bild av hur det ser ut i dag och de framtida utmaningarna för sjukförsäkringen och a-kassan, arbetsmarknadens funktionssätt och hur det ska utvecklas vidare. Det lade vi ganska mycket tid på första året samtidigt som vi försökte grunda ett gott samarbetsklimat.

 

Hur utredningen fungerade visade sig när de första proven skulle visas upp.

 

– Vi hade i uppdrag att ta fram några delbetänkanden, för att se om vi kunde öka rörligheten i Norden och ta bort onödiga gränshinder i socialförsäkringen. Det var mycket tekniska frågor, men bara att börja öva på ett gemensamt betänkande. Vi var i det närmaste eniga.

 

Runt utredningen har det varit viss turbulens. Bland annat slutade huvudsekreteraren Irene Wennemo för att kandidera till posten som ordförande för s-kvinnor, något som regeringen inte gillade och därför sade upp avtalet.

 

– Det har varit lite bekymmersamt att många ledamöter bytts ut. Jag är den enda som varit med från början. Det innebär att vi ibland har tvingats stanna upp för att göra omtag.

 

Gunnar Axén är inte bitter för att Irene Wennemo tvingades lämnade utredningen mot slutet.

 

– Vi hade ett väldigt utredningssekretariat under Irene Wennemo som har en förmåga att tänka utanför boxen och vända på frågor frimodigt. Men under de sista 1,5 åren har Ingvar Eriksson haft en förmåga att få hop det till ett betänkande.

 

Gunnar Axén är stolt över att läckorna varit få.

 

– Under de senaste åren har vi haft ett väldigt bra och konstruktivt samtalsklimat. I praktiken har inget från våra interna diskussioner läckt ut. Man får givetvis berätta vilka frågor man driver men inte referera till vad andra säger under utredningen. Det förtroendet har vi kunnat visa varandra.

 

En av de största stötestenarna har varit a-kassan.

 

– Det har funnits en stor bredd av uppfattningar om hur arbetslöshetsförsäkringen ska vara organiserad. Men när utredningen fick ta del av TCOs förslag, öppnade det upp för diskussionerna.

 

Hur mycket är kvar av TCOs förslag?
– Vi har inte kopierat förslaget, men till sin struktur känns mycket igen i det förslag vi lyfter fram.

 

När kan betänkandet vara på plats?
– Det ska först gå ut på remiss och det lär ju ta några månader.

 

Vad kostar det att genomföra betänkandet?
– Vi bedömer kostnaden till 2 miljarder kronor för hela betänkandet, men räknar med långsiktigt lägre kostnader genom att statens utgifter kan minska när återgången till arbete förbättras. Merparten av kostnaden ligger på förstärkning av hälso- och sjukvården.

 

Hur landar utredningen i den politiska miljö vi har i dag med en rödgrön minoritetsregering?
– Jag tror den tas väl emot. Om vi ser hur det varit den senaste tiden tror jag att det finns en efterfrågan från Socialdemokraterna och Miljöpartiet att kunna göra upp med Alliansen i viktiga frågor. Och vi har lyckats få sju partier i kommittén att ställa sig bakom betänkandet. Så bred samsyn tror ha det inte har funnits under hela 1900- och 2000-talet.

 

Vad ska du göra nu?
– Jag tänker mig en framtid där jag vill jobba som rådgivare inom strategisk kommunikation och public affairs.