Vision ställer krav på SKR för att undvika fler Hörby

SD-styret i kommunen Hörby har fått fackförbunden att mobilisera sig. Vision, vars medlemmar jobbar i välfärden i kommuner, regioner, privata företag eller kyrkan, har fått en idé om hur politiker som ifrågasätter eller inte förstår partsmodellen ska hanteras och Sveriges kommuner och regioner, SKR har en roll att spela.

Idag kom beskedet att Arbetsmiljöverket efter en inspektion i Hörby kommunen, ställer krav på arbetsgivaren ska förbättra arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö senast 1 juni, vid ett vite på 75 000 kronor.

Beskedet kommer efter en infekterad tvist i Hörby. SD-styret i kommunen har bland annat kritiserats för att anse att fackliga företrädare har missbrukat sin roll när de har åtalat brister i arbetsmiljön och för att ha uttryckt att fackförbund endast företräder ett parti.

Fackförbunden Vision, Saco och Akademikerförbundet SSR begärde den 17 februari att Arbetsmiljöverket skulle gripa in. Detta efter att ett antal arbetsmiljöfrågor hade lyfts i Hörby, där Sverigedemokraterna, Moderaterna och SPI styr.

– Det handlar bland annat att arbetsgivaren har brustit i rutinerna i hur man hanterar kränkningar, facken har påtalat det för arbetsgivaren som inte har agerat och inte tillräckligt snabbt, enligt Arbetsmiljölagen, berättar Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision, och lägger till:

– Det var vanligt fackligt arbete, men lokala politiker ifrågasatte då fackets uppdrag, roll och legitimitet. Sättet de uttryckte sig på saknar motstycke. Det spär på det vi känner, att detta är ett jätteviktigt arbete att bedriva.

Veronica Magnusson utvecklar:

– Vi vill att våra företrädare ska kunna bedriva ett förebyggande arbete för en god arbetsmiljö. Vi är vana vid att det oftast fungerar bra och att vi möts av respekt och förståelse för varandras roller. Men det exceptionella sättet vi har bemötts på av arbetsgivarens företrädare, kan vi så klart inte acceptera. Det försätter våra lokal förtroendevalda i en tuff situation och så klart backar vi upp dem.

Situationen i Hörby illustrerar hur facket kan jobba i kommuner som får politiska styren med nya tankar kring fackens roll, något som Hörby kan sägas vara ett exempel på.

– Det vi gör är att ha ett bra tvärfackligt samarbete lokalt och att hela förbundet stöttar upp med vad som behövs när det gäller expertis och stöd i opinionsbildning, så att våra lokala företrädare inte ska känna att de står ensamma. Det blir väldigt tufft annars.

Vem är det som egentligen är arbetsgivaren i fallet Hörby?
 – I första skedet tyckte man att tjänstemännen inte tog arbetsmiljöfrågorna på allvar. Men uttalandena har gjorts av kommunalrådet och kommunstyrelsens ordförande. Vi är vana vid att ha dialogen främst med tjänstemännen.

Varför har situationen i Hörby uppstått och finns det någon systematik i det?
 – Vi ser att antalet nya politiska partier som styr i kommunerna har ökat. Det kommer in nya partier och nya politiker som inte tidigare har representerats i kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnder och då finns det en ovana av att leda en politiskt styrd organisation. Vi kan också se att det finns en okunskap om arbetsgivaransvaret man faktiskt har. Men det kan man inte gömma sig bakom, bara för att man är ny. Vi förväntar oss respekt för föreningsfrihet, förtroendemannalagen, arbetsmiljölagen och att man så klart sätter sig in i politikernas och tjänstemännens roller.

Veronica Magnusson utvecklar:

– Vi ser också att det finns ett tuffare ekonomiskt läge i kommunerna med krav på besparingar. Och i sin iver att visa på någon slags handlingskraft kanske man detaljstyr på ett sätt man inte borde. Men vi har också sett att det sker uttalanden där man ifrågasätter fackets roll.  Det kan vara okunskap men också ett uttryck för att man faktiskt vill se en ändring i fackets roll och uppdrag. Oavsett är det lika allvarligt. Vi måste ju värna de demokratiska principer som vi gemensamt har och de lagar och avtal som sätter upp spelreglerna för hur vi ska förhålla oss till varandra.

På arbetsgivarsidan är det Sveriges kommuner och regioner, SKR, som organiserar kommuner och regioner. Vilken roll har då SKR som arbetsgivare här?

– SKR har rollen att värna det vi tillsammans har kommit överens som när det gäller kollektivavtal. SKR har till exempel en roll i att utbilda nya politiker. Där tänker jag att det måste finnas med delar om offentlighetsprincipen, förtroendemannalagen och liknande. SKR har en väldigt viktig roll.

Hur sköter SKR sitt uppdrag vad gäller de här sakerna?
 – I stort fungerar det bra, men vi kan ju se övertramp nu, till exempel i Hörby, som visar att det kan finnas anledning att stärka upp utbildning och stöd till sina medlemmar i att agera på ett professionellt sätt.

Pratar ni med SKR om detta?
 – Nej, vi har inte behövt göra det, men det kan finnas skäl om det här fortsätter. Då måste vi ta en dialog om att principerna för hur vi ska förhålla oss till varandra som parter måste respekteras. Jag förutsätter att våra överenskommelser ligger fast.

Om utvecklingen i Hörby skulle fortsätta på andra ställen i landet, vad kan ni behöva göra då som facklig organisation?
 – Det viktigaste vi kan göra är att ha ett starkt, lokalt fackligt arbete, se till att vi har medlemmar och lokala förtroendevalda på plats som kan uppmärksamma när det brister i arbetsmiljö och arbetsgivarens förhållningssätt. Det är också viktigt att vi reagerar starkt när det sker övertramp och verkligen driver de förbättringar som kan behövas. Vi behöver också ha en nationell dialog om hur vi förhåller oss till varandra och styrkan i partsmodellen.

Rolf van den Brink

Jobbar främst med nyheter, reportage och foto och leder det redaktionella arbetet, men ägnar också rejält med tid till den löpande driften av företaget. Har jobbat på Dagens Opinion sedan 2009.

rolf@dagensopinion.se

Dela inlägg

Kopiera länk