UPPDATERAD: Här är regeringens nya industristrategi

Framtidens industri ersätter den förra strategin, Smart industri. Regeringen bygger strategin på fyra ”övergripande trender i den globala utvecklingen som påverkar industrin”:

* Nya stora EU-initiativ.

* En alltmer komplex och sammanlänkad värld.

* Inbromsad globaliseringen.

* Pandemins efterdyningar skapar nya förutsättningar.

Karl-Petter Thorwaldsson trycker också på att regeringen ska fortsätta att driva på den gröna och digitala omställningen

”Den som har för bäst idéer och är först med kan idag vinna konkurrenskraft. Det är en förändring. Tidigare har tvåa på bollen vunnit pengarna”, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Han talar också om vikten att stärka svensk industrins motståndskraft för yttre påverkan.

Karl-Petter Thorwaldsson betonar flera gånger under presskonferensen att en svensk framgångsfaktor är att stora företag delar med sig av kunskap till mindre, att staten och näringslivet samverkar och att arbetsmarknadens parter fortsätter att utveckla den svenska modellen.

”Vi är bäst i världen på samverkan”, säger Marie Nilsson.

Ett bekymmer är att få fram kompetent personal.

”Det saknas runt 70 000 it-kunniga personer för att realisera planerna”, säger Klas Wåhlberg.

Här hoppas Karl-Petter Thorwaldsson på uppgörelsen mellan arbetsgivare och fackförbund om ett kompetensomställningsprogram, som ska betalas av skattebetalarna. Här går lagstiftningen framåt och det finns 9 miljarder i budgeten för ändamålet, berättar Karl-Petter Thorwaldsson.

här är Framtidens industri

1. förändringsvilja och nya lösningar
Övergripande: Sverige ska våga testa nytt. Regelverk ska moderniseras. Tydliga regelverk behövs både för Sverige och EU, inte minst på det digitala området. Miljölagstiftningen behöver fungera.

vad som behövs
* En attraktiv testmarknad för hållbarhet och digialisering med förbättrad samordning mellan olika innovationsbäddar och testanläggningar och med ökad tillgänglighet för startupföretagen och medelstora företag.

* En industriell ekosystemanalysen som ger en annan bild av den miljö företagen verkar i och är beroende av för att hjälpa beslutsfattare att bättre förstå utvecklingen inom industrin och anpassa framtida insatser bättre.

* Underlätta för den forskning och innovation, inte minst inom så deep tech, som ut¬vecklas i växelverkan mellan industriföretag, små underleverantörer och startupföretagen.

* Ett ”brett grepp” om förutsättningarna för tjänsteproduktion inom industrin. Åtgärder behöver anpassas till ”tjänstefieringen”.

* Tillståndsprocesser ska vara ”ändamålsenliga och effektiva”.

* Innovationsupphandlingar och höjd kompetens om klimatneutral och cirkulär upphandling med konkret vägledning för upphandlare.

* Datadelning behöver underlättas och industrin behöver bli bättre på att använda data.

* Miljöprövning bör i större utsträckning kunna beakta klimatperspektivet i tillämpningen och kunna ta hänsyn till verksamheter som bidrar till den globala klimatomställningen.

* Industriklivet ska fortsätta bidra till industrins klimatomställning samt bidra till strategiskt viktiga industriinvesteringar för klimatet.

* Den digitala omställningen ska vara hållbar i sig men också leda till hållbara lösningar för industrin.

* Företagen behöver ha möjlighet att använda flera olika digitala kommunikationskanaler, inklusive bredband och 5G, för att säkra oavbruten kommunikation med hög kapacitet.

2. driva på den gröna och digitala globala omställningen
Övergripande: Sverige ska vara aktivt och inte slå sig till ro. Samarbete med andra länder behövs för att hantera ökad komplexitet och gemensamma utmaningar. Sverige har inte resurser eller kunnande att klara utmaningarna självt. EU är en viktig arena och Sverige behöver använda sitt EU-medlemskap för att främja industrins omställning och för att påverka policyutvecklingen.

vad som behövs
* Sverige ska ha ”en stark röst i relevanta EU-processer” och vara en ”central och konstruktiv” samarbetspartner som söker samarbete med andra länder.

* Sverige ska arbeta för att EU-strategier, lagstiftningsprocesser, standarder samt stöd- och finansierings-instrument ska stärka svensk industris förutsättningar.

* Sverige ska bli bättre på att utnyttja de möjligheter som finns när det gäller finansiering.

* Sverige ska engagera sig i ”viktiga” industriallianser i EU.

* Samverkan mellan myndigheter, fackföreningar, lärosäten och industrin ska fortsätta.

* Internationellt samarbete ska värnas, som innovationspartnerskapen med Tyskland, Frankrike och Indien. Regeringens innovations- och forskningsråd i utlandet spelar en viktig roll.

* Bilden av att Sverige kan kombinera omställning med konkurrenskraft, goda arbetsvillkor, säkerhet, ansvarsfullhet och tillväxt, behöver blir ”tydligare”.

* Bilden av Sverige som ett land som har lyckats med hållbar tillväxt och långtgående sä¬kert digitalt kunnande ska vara tydlig.

* Sverige ska fortsätta driva på den globala omställningen genom ökad export av klimatsmarta, cirkulära och digitalt smarta varor och tjänster.

* Sverige ska vara ett attraktivt land för företag att etablera sig i eller söka samarbetspartners och underleverantörer i.

* Sverige ska verka för en effektiv och intressent-driven europeisk standardisering som stödjer den gröna och digitala omställningen och främjar innovation.

3 omställningsförmåga, kunskap och företagsfrämjande
Övergripande: Bredd, spets och samhällsnytta ska vara ledord i strategin. Alla ska kunna delta i omställningen. Företag och individer ska kunna växa och växla.

vad som behövs
* Grön och digital omställning behöver ske längs hela produktionskedjan och i hela landet.

* Erfarenheterna från Smart industri kring företagsfrämjande bör tas tillvara. Europeiska digitala innovationshubbar ska bidrar till att innovationssystemet hänger samman från regional nivå till nationell och europeisk.

* Samla, sprida och visa upp goda exempel och förebilder ska skapa mod och trygghet för företag.

* Sänkta trösklarna och ökade incitament för företag att investera i kontinuerlig kompetensutveckling.

* Förenkla för industrin att ta in extern spetskompetens, genom nyrekrytering eller via konsulter med expertkompetens från Sverige eller från annat land.

* Kompetensinsatser och stöd till företagen ska beakta företagens olika förutsättningar.

4. säkerhet och resiliens
Övergripande: Potentiella problem, som hot och sårbarheter behöver uppmärksammas och hanteras vad gäller cybersäkerhet, pandemier, industrispionage, sabotage mot infrastruktur och strategiska uppköp samt försämrad säkerhetspolitisk utveckling. Sverige ska samtidigt motstå protektionism, samt värna WTO och förhandla fram nya frihandelsavtal. Utöver det är en hållbar försörjning av kritiska metaller och mineral central.

vad som behövs
* Cybersäkerhet måste stå i centrum och integreras i alla led i en varas eller tjänsts livscykel.

* Ökat EU-samarbete för att EU ska stå sig i konkurrensen med omvärlden och kunna hantera geopolitiska slitningar.

* En ny ”robust” granskningsmekanism för investeringar ska säkra känslig teknologi och andra skyddsvärda intressen.

* Sverige ska agera pragmatiskt med horisontella lösningar som utgångspunkt. Vid behov ska riktade insatser övervägas.

* Regeringen ska verka för att statsstödsregelverket underlättar och bidrar till en grön och digital omställning av ekonomin.

* Sverige ska främja, möjliggöra och stärka utvecklingen av ny ”strategiskt viktig hållbar” industriproduktion i Sverige.

* Sverige ska verka för insatser som kan öka den inhemska tillgången till kritiska råmaterial från primära och sekundära källor.

* Kontinuerlig uppföljning av Sveriges strategiska beroenden.

Rolf van den Brink

Jobbar främst med nyheter, reportage och foto och leder det redaktionella arbetet, men ägnar också rejält med tid till den löpande driften av företaget. Har jobbat på Dagens Opinion sedan 2009.

rolf@dagensopinion.se

Dela inlägg

Kopiera länk