För elva år sedan tackade han nej till Stora journalistpriset. Bonniers maktkoncentration skadade journalistiken. Igår talade han på pr-byrån Burson-Marstellers seminarium om krishantering.
 
Vad gör du här?
– Jag blev helt enkelt inbjuden, på grund av böckerna.
 
Du tackade nej till Stora journalistpriset år 2000, men du kommer och hjälper en amerikansk pr-byrå?
– När det gäller anknytningsteorin så pratar jag med vem som helst. Det är en väldigt användbar teori som jag har haft stor nytta utav. Så jag ser egentligen inga problem med det.
 
– Jag vill gärna att kunskaperna om människans natur och de nya rönen ska komma ut så mycket som möjligt. Jag tror att samhället skulle bli bättre om fler skulle få se dessa samband, vad gäller mänskliga behov.
 
Vad gör du nuförtiden?
– Det jag gör mest nu är att skriva böcker, det har jag gjort sedan 2006. Jag har nu skrivit min andra bok, Den mörka hemligheten. Nu ska vi börja arbeta med en tredje bok.
 
Vad ska din tredje bok handla om?
– Den ska handla om vad småbarn behöver enligt anknytningsteorin.
 
Grundtanken bakom teorin är att människor behöver varandra, särskilt när det börjar bli besvärligt.
– Det är inget snack om den saken. Den här idén om att bygga upp ett väldigt individualistiskt samhälle, där vi lämnar varandra i sticket – att det på något sätt skulle få människan att växa motsägs ju av en enorm massa forskning i många olika discipliner. Det vill jag gärna sprida.

 

Ardalan Samimi