Under valrörelsen har ungdomsarbetslösheten varit en av de hetaste frågorna. Partierna bild av hur hög den faktiskt är har varit flitigt diskuterad efter att statsminister Fredrik Reinfeldt (M) antytt att de ungas arbetslöshet är en "synvilla". Den statistiken från SCB säger att var fjärde ungdom som är på arbetsmarknaden saknar jobb.

– Ungdomsarbetslösheten är väldigt hög, en av de högre i EU, säger Malin Sahlén.

Hon tycker inte att resonemanget om "synvilla" håller.

– Det är märkligt att ifrågasätta statistiken på det sättet. Man måste mäta som i övriga EU. Jag skulle absolut inte säga att det är en synvilla. En del aktörer försöker få ner nivån genom att ta bort alla heltidsstuderande som normalt är en tredjedel av alla arbetslösa, för att sedan väga de arbetslösa i förhållande till hela befolkningen i stället för de som söker jobb. Det är ett trixande av statistiken. Och det är förvånande att det görs av en aktör som ändå ska vara seriös. SCBs siffror stämmer.

Men det är inte bara alliansen som kan ”trixa” med siffror.

– För några år sedan när regeringen var i opposition räknade socialdemokraterna på samma vis. De visar siffrorna de tjänar på. Men jag tror det slår tillbaka på dem själva.

Bortom siffrorna, finns ungdomsarbetslösheten. Är den ett problem?

– Ja, absolut. De flesta känner någon som är arbetslös och det upplevs som ett stort problem. Det tränger in överallt, oavsett utbildningsbakgrund.

Svenskt Näringsliv har en analys om orsakerna till den höga svenska ungdomsarbetslösheten. Den skiljer sig från partiernas.

– Det sägs ofta att vi måste satsa på utbildning för att lösa detta. Men problemet beror inte på en lågutbildad befolkning, tvärtom har vi en hög utbildningsnivå. Det kan istället handla om att vi inte har den utbildning som arbetsmarknaden kräver.

Det är inte nivån på utbildningen som är den viktiga för Svenskt Näringslivs medlemmar.

– Det viktiga är inriktning och kvalitet. Men alla måste inte nödvändigtvis ha en högskoleutbildning.

Ändå förespråkar båda blocken, särskilt det rödgröna, just utbildning som botemedel mot ungdomsarbetslöshet.

– Utbildning är en enkel utväg för politikerna. De får bort folk för att de börjar plugga. Men det kan inte vara den enda lösningen.

Svenskt Näringsliv vill också att kontakterna mellan näringslivet och utbildning stärks.

– Det är viktigt med bra samverkan och mycket kontakter mellan högskolor, gymnasier och näringslivet med exempelvis praktik och lärlingsutbildning.

De rödröna kräver att yrkesprogram på gymnasier ska ge högskolebehörighet. Den analysen gör inte Svenskt Näringsliv.

– Det är viktigare att innehållet i utbildningen håller hög kvalitet och att eleverna blir anställningsbara. Alla vill inte läsa på högskolan och är inte lagda åt det hållet. Men alla ska ha en grundläggande teoretisk utbildning.

Malin Sahlén tycker inte att politikerna har gjort sin hemläxa.

– För det första finns för få jobb. Det har inte skapats fler jobb netto inom den privata sektorn på 50 år och den offentliga sektorn bör inte växa mer. Det behöver skapas hundratusentals jobb inom privata sektorn.

Svenskt Näringsliv anser att ungdomar sorteras ut "systematiskt och diskrimineras" med turordningsreglernas i Las, lagen om anställningsskydd.

– Ungdomar är ofta sist anställda och står först i kön att bli uppsagda vid arbetsbrist. Ska turordningen avtalas bort är det en fördel att vara med i facket och det är unga sällan.

OECD pekar förutom turordningsregler också ut de höga ingånglönerna som ett särskilt problem för Sverige. Svenskt Näringsliv gör samma analys.

– En anställning kostar mycket och som arbetsgivare kan man vara osäker på vad man får. Då väljer man ofta hellre en äldre erfaren.

Under den senaste mandatperioden har ändå en del saker blivit bättre.

– Det är bra med att sänkt arbetsgivaravgift för unga. Företagsklimatet har blivit lite bättre. Jobbskatteavdraget har varit viktigt. Det förbättrar ekonomin i stort och ökar efterfrågan. Finanspolitiska rådet beräknar att det fjärde steget i jobbskatteavdraget har gett 10 000 nya jobb.

– Jobbskatteavdraget och förändringen av a-kassan har ökat drivkraften att söka jobb, vilket våra medlemsföretag märker av.

Men på ett område underkänner Svenskt Näringsliv regeringen.

– Vi hade framförallt önskat att de hade satt en poltitiskt tryck på Las.

Centerpartiet är för nya turordningsregler. Moderaterna är emot. Varför?

– Det är väl en politisk fråga. Moderaterna tror väl att de inte kan vinnaett val på att ändra arbetsrätten.

– I Danmark och Norge är reglerna annorlunda och där ser det lättare ut, men det är svårt att göra internationella jämförelser. Många olika saker spelar in.

Enligt Malin Sahlén finns inget samband mellan hur strikta de arbetsrättsliga reglerna är och hur trygga de anställda känner sig. Ändå värnar fackförbunden Las.

– De har flest äldre medlemmar och de kan vara gynnande av Las. Och med Las får facket också förhandlingsrätt. Den maktpositionen vill man inte bli av med. Men facken borde se till sina medlemmar som inte har arbete. De skulle gynnas av en mer flexibel lagstiftning.

Malin Sahlen är inte imponerad av de rödgrönas förslag att komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten.

– Tyvärr, det är bara fokuserat på utbildning. Det visar att de rödgröna inte har förstått var jobben kommer i från. Vi måste ha ett bättre företagsklimat. Men inget av blocken pratar om hur jobben ska skapas. Det borde båda blocken koncentrera sig på. Och de rödgrönas förslag att återinföra full arbetsgivaravgift för ungdomar skulle verkligen vara skadligt.

– Arbetsrättens problem måste kunna diskuteras. Vi behöver också en bred skattereform som värnar viljan att investera, arbeta och starta företag. Ett löfte om att förmögenhetsskatten inte kommer tillbaka vore mycket välkommet, liksom generellt lägre arbetsgivaravgifter.