Uppgiften var att kartlägga och analyseras myndigheternas ”påverkande information och kommunikation”. Detta på uppdrag av de regerande Tidö-partierna.

Statskontoret konstaterar att 130 myndigheter arbetade med påverkan år 2020.

Det handlade bland annat om ”insatser som syftar till att befolkningen ska vaccinera sig, att medborgarna ska förbättra sin beredskap inför olika kriser eller att bilförare ska agera på ett säkert sätt i trafiken”, enligt Statskontoret.

Statskontoret uppskattar kostnaderna för den påverkande informationen och kommunikationen till runt 1 miljard kronor.

Statskontoret betonar att uppgifterna är osäkra och att ett fåtal av myndigheterna står för merparten av kostnaderna, bland dem Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Polismyndigheten och Trafikverket.

Statskontoret betonar även att det är tillåtet för myndigheterna att jobba med påverkan. Dock ska kommunikationen vara saklig och pålitlig, något som ”myndigheterna är väl medvetna”. Myndigheterna lever också upp till kraven, ”även om det finns enstaka exempel på myndigheter som har brustit när det gäller saklighet och opartiskhet”, många av dem ”handlar om hur anställda uppträder i sociala medier”.

Statskontoret föreslår att myndigheternas kommunikation ska styras upp på följande vis:

* Regeringen behöver vara tydlig med vad syftet är när den formulerar uppdrag och uppgifter till myndigheterna om att påverka allmänheten.

* Ett löpande arbete ”för en god förvaltningskultur på myndigheterna ger anställda stöd att hantera svåra avvägningar kring bland annat saklighet och opartiskhet”.

* Myndigheterna bör ”redan när de planerar informations- och kommunikationsinsatser fundera på hur insatsen förhåller sig till myndighetens verksamhetsmål och hur den ska följas upp”.