Antologin heter Riksrevisionen tio år: granskning, ansvar, lärande och består av bidrag från sju författare, forskare och revisorer. Boken har finansierats av Riksbankens jubileums fond.
 

Den första slutsatsen som dras är att införandet av Riksrevisionen inte ledde till någon "dramatisk förändring". Revisionsinformation används av riksdagsledamöterna på ungefär samma sätta och till samma grad som före reformen, på Riksrevionsverkets och Riksdagens revisorers tid.

Då fattade riksdagen fler beslut som byggde på revisionen än i dag. Även motionerna använde revisionsinformationen oftare än i dag. I stället har antalet interpellationer med material från revisionen ökat. Utskotten bjuder också in Riksrevisionsverkets oftare än de tidigare funktionernas företrädare.

SNS redaktörer anar en förskjutning i användandet från "policyfrämjande till ansvarsutkrävande".

SNS gör analysen att det finns en risk att partierna värderar revisonen utifrån målet att vinna nästa val, snarare än att åstadkomma högre effektivitet i riksdagsarbetet.