– Att bygga ett starkare, tryggare och rikare samhälle i den här tiden vi lever i, ställer stora krav. Det kommer att kräva tydliga prioriteringar, där vi i varje stund sätter Sverige, och svenska folkets trygghet och säkerhet i första rummet, säger Magdalena Andersson, på en presskonferens i partihögkvarteret på Sveavägen i Stockholm.
Kongressens tema är Ny riktning för Sverige.
– En riktning mot ett starkt, säkert och rättvist Sverige.
Partiledningen pekar ut ”fyra centrala områden, fyra löften till svenska folket”:
* Du ska leva ett bättre liv i ett rikare land.
* Du ska ha rätt till ett fungerande samhälle.
* Du ska leva i trygghet och säkerhet.
* Du ska kunna vara del av en stark samhällsgemenskap.
– Vi ska visa svenska folket att vi är ett mer handlingskraftigt parti redo att styra vårt land, säger Magdalena Andersson.
Hon sade också flera gånger att partiet söker ”ett Sverige som är lite mer Sverige”.
Är det er nya slogan?
– Det har jag sagt många gånger sedan jag blev partiledare. Det är ju väldigt mycket av det som vi är stolta över i Sverige som har försvagats under de senaste decennierna. Ta bara sjukvården, ta hela marknadiseringen av skolan, ett totalt privatiserat järnvägsunderhåll, ökade ekonomiska klyftor.
Mikael Damberg presenterade partiledningens förslag till tillväxtpolitik inför kongressen, i huvudsak:
* En svensk investeringsbank.
* Strategiska statliga upphandlingar som bidrar till att lyfta framtidsbranscher som ai, life science och klimat.
* En ”tillväxtpakt”.
* Investeringar i järnvägen.
En investeringsbank, hur mycket pengar skulle den kunna innehålla?
– Det måste man ju faktiskt utreda lite mer seriöst. Men om man bara tittar på befintliga olika garantier och stöd så har vi idag 80 miljarder av de gröna krediterna. Vi har både Vinnova, vi har Energimyndigheten, Almi, vi har dessutom EKN (Exportkreditnämnden) och SEK (Svensk exportkredit) som jobbar med olika sätt med garantier och stöd. Så det är klart att det är ganska många aktörer idag, säger Mikael Damberg och utvecklar:
– Jag tror att vi också behöver utveckla mer av en investeringsbank som kan samordna en del av de insatser som redan görs men också växla upp det tillsammans med privat kapital.
Ska myndigheterna du nämnde samexistera på något sätt i investeringsbanken?
– Det får man väl titta på i detalj. Men jag tror att när man gör en sådan här sak så behöver man också titta på finns det flera av de här olika aktörerna som kan samordnas inom ramen för en mer av en gemensam organisation. För det handlar ju också om att man måste ha kompetens på alla de här ställena för att veta vad är det för teknologier vi talar om. Men också de finansiella förutsättningarna. Just nu har vi ett ganska decentraliserat och splittrat system. Och frågan är om inte en investeringsbank skulle kunna ge lite mer kraft men också frigöra mera privat kapital riktat mot de här framtidsteknologierna.
Vilka ska ingå i ’Tillväxtpakten’?
– Politiken, näringslivet. Men också parterna på arbetsmarknaden. För de spelar en väldigt stor roll. Och det är klart att den kunskap som finns hos universitet och högskolor är också väldigt viktig när man funderar över vilka teknologier och vilken forskning som kan betyda väldigt mycket för näringslivets utveckling framöver.
Försvaret ska byggas ut, ni vill lägga in pengar i en investeringbank och rusta upp järnvägsnätet. Som kanske framtida finansminister, hur tycker du att statens balansmål ska hanteras?
– Vi förespråkar inte ett underskottsmål. Det finns många som diskuterar det. Däremot har vi sagt att i vissa speciella situationer är vi beredda att låna. Till exempel nu till en totalförsvarsfond. För vi måste flytta investeringar i både civilt och militärt försvar närmare tid. Men det betyder inte att de vanliga utgifterna man har i samhället ska lånefinansieras. Min erfarenhet är att de länder som har ordning och reda i de offentliga finanserna också kan stå bakom större investeringar än andra länder. Styrkan i våra offentliga finanser är en av våra försvarsgrenar just nu i en väldigt osäker värld. Det vill vi inte tulla på.
Ni vill investera i järnvägsnätet, hur relaterar det till höghastighetsbanor?
– Det framförallt viktiga är att bygga ut stamnätet. Vi talar inte lika tydligt om hur snabbt tågen ska gå. Det är inte det absolut mest centrala. Det centrala är att järnvägsnätet just nu är fullproppat och det gör att vi får väldigt mycket förseningar och problem både med gods- och persontrafiken idag. Så vi behöver ett starkare stamnät i Sverige
Hur tycker du att Northvolt ska hanteras?
– Det viktiga nu är att Sverige inte förlorar den kompetens och det kunnande som idag finns kopplat till de här investeringarna. Jag skulle bedöma att en del av de här kompetenssättet kring batteriutveckling är kanske västvärldens mest avancerade just nu. Det är ju en enorm tillgång så jag hoppas verkligen att regeringen också är aktiv med konkursförvaltaren nu för att säkra att de här kunskapen och kompetensen inte försvinner från Sverige utan kan byggas vidare på olika sätt i Sverige och att även produktionen kan säkras i Sverige för att Europa behöver också batteriproduktion.
Hur hade ni gjort?
– Vi sitter ju inte på all detaljkunskap nu. Det vi har varit väldigt tydliga med mot regeringen är att de måste vara aktiva. De måste se vilka möjligheter som finns för att säkra kompetensen. Och de får inte stänga dörrar. För skulle det visa sig att Sverige var så passiva så att alla de här investeringarna går upp i rök och försvinner till andra länder, då har vi inte dragit nytta av den här uppbyggnaden.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Almega Tjänsteföretagen söker en strategisk och engagerad förbundsdirektör som vill leda och utveckla vårt arbete för att stärka tjänstesektorn. Vi samlar en mångfald av branscher...