Rapport: Privat finansierad kultur kräver långsiktighet

utredningen drar fyra huvudslutsatser
* Hushållen är den största privata finansiären, medan stiftelser, sponsring, donationer och crowdfunding är av mindre betydelse och ideellt arbete är en viktig resurs. Dessutom finns det stora skillnader i finansieringskällor mellan olika kulturverksamheter. Större offentliga kulturinstitutioner får ofta mer offentlig finansiering, medan andra är mer beroende av privat finansiering.

* Vidare kräver en ökad privat finansiering långsiktiga insatser för att stärka kunskap och kapacitet hos kulturverksamheter och privata aktörer samt förändra belöningssystemet. Slutligen pekar utredningen på att åtgärder för ökad privat finansiering måste beakta konstens och kulturens obundenhet, risker för ökad projektifiering och konjunkturkänslighet, mångfald i kulturella uttryck, tillgänglighet och villkor för ideellt arbete.

* Framtida åtgärder för att öka privat finansiering av kultur i Sverige, anser utredningen bör fokusera på att stärka kunskap och kapacitet hos både kulturverksamheter och privata aktörer, främja konstens och kulturens ställning i samhället och utveckla ekonomiska belöningar, som exempelvis skatteförmåner och matchningssystem. Dessutom ska åtgärderna också säkerställa kulturens oberoende och ta i beaktning kulturpolitiska mål.

Vendela Burman

Rolf van den Brink

Jobbar främst med nyheter, reportage och foto och leder det redaktionella arbetet, men ägnar också rejält med tid till den löpande driften av företaget. Har jobbat på Dagens Opinion sedan 2009.

rolf@dagensopinion.se

Dela inlägg

Kopiera länk