Avhandlingen bygger på djupintervjuer med ett 50-tal partiföreträdare hos Moderaterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Avhandlingen ska läggas fram under våren vid Stockholms Universitet.
En av Svend Dahls första iakttagelser är att dagens svenskar inte längre väljer parti som vi väljer fotbollslag. Tidigare hamnade man i ett parti beroende på släkt, vänkrets, klasstillhörighet eller geografisk hemvist. Den som hade gått in i ett parti lämnade det inte, på ungefär samma sätt som fotbollsupportrar håller på sitt lag också när det flyttas ner en division. Idag är det annat läge.
– Allt färre identifierar sig med ett parti, och än färre är beredda att ta steget och bli partimedlem. Vi röstar inte längre av vana eller klassidentifikation som våra föräldrar gjorde, vi röstar på olika partier i olika val, och byter både parti- och blocklojalitet mellan valen, säger Svend Dahl.
Detta förändrar partierna. Bidrar gör också en professionalisering och mediernas ökade betydelse för att föra ut partiernas politik. Partier är i dag ingen folkrörelse, inget för amatörer och en arena där de aktiva företräder partiet externt, och är föremål för mediernas bevakning.
För partierna innebär detta en utmaning om de ska kunna rekrytera personer som kan jobba som kampanjarbetare och förtroendevalda. Enligt Svend Dahl finns det efter varje val cirka 67 000 kommunala förtroendeuppdrag som måste fyllas. Dessutom ska partiorganisationerna bemannas.
– Partiernas erbjudande måste förstärkas för att kunna rekrytera medlemmar som kan fylla dessa funktioner.
Detta innebär i sin tur att partierna behöver skapa incitament för aktiva partimedlemmar.
– Moderaterna betonar exempelvis möjligheterna att bli förtroendevald genom att skapa särskilda karriärvägar in i partiet, så kallade traineeprogram för nya medlemmar. Socialdemokraterna understryker möjligheterna till medlemsinflytande över politiken.
Men även om partierna ordnar särskilda erbjudanden till vissa grupper, så är kollektiva fördelar som politisk, ideologisk och social gemenskap viktiga anledningar för personer att jobba aktivt i partierna.
– Särskilt tydligt blir det i Miljöpartiet där den ideologiska gemenskapen framstår som den enskilt viktigaste delen ska locka till medlemskap och aktivism. Men även Miljöpartiet betonar möjligheterna till politisk maktutövning och möjligheterna att bli förtroendevald i sitt erbjudande till potentiella medlemmar.
Nya medlemmar lockas i första hand av den sociala gemenskapen och möjligheten.
– Ganska snabbt lockar allt mer individuella incitament, som möjligheterna att utöva politisk makt och möjligheterna att bli förtroendevald. För de som varit aktiva ett tag bli det svårt att tänka sig ett partiengagemang utan möjligheter att få förtroendeuppdrag och utöva maktut.
Spelar in gör också bristen på ideologisk konflikt mellan partierna.
– Huvudkonflikten står mellan olika versioner av samma kapitalistiska välfärdsstat. Då blir reformutrymmet marginellt. Därmed blir möjligheterna till maktutövning, det centrala för den som är engagerad i ett parti och för ett parti som vill rekrytera nya medlemmar. Det bekräftas i intervjuerna med aktiva i Moderaterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Svend Dahl tror sig ha funnit ett samband mellan partiernas stora omläggningar av sin politik och viljan att för de aktiva partimedlemmarna att utöva makt.
– De aktiva partimedlemmarna sluter i stället tydligt upp bakom förändringarna i respektive parti, och talar själva i termer av att vinna val och vara regeringsdugliga. De aktiva medlemmarna sluter i stället tydligt upp bakom förändringarna i respektive parti, och talar själva om att vinna val och vara regeringsdugliga när de diskuterar.
De aktiva medlemmarnas intresse att utöva makt delas av partiledningen. Därmed minskar risken att det ska uppstå interna konflikter mellan en pragmatisk partiledning och ideologiska partimedlemmar. I stället kan nya konflikter dyka upp.
– Inför valet var de aktiva i socialdemokraterna beredda att göra en stor kursomläggning i form att det röd-gröna samarbetet. När det inte gav utdelning tvingades partiledare att avgå.
Partierna utvecklas från ”produktorienterade” partier som bygger sin politik på ideologin till ”marknadsorienterade” partier som bygger sin politik på vad väljarna efterfrågar.
Då gäller det för partierna att både kunna visa att det finns svar på väljarnas frågor och upprätthålla en kontinuitet byggd på kärnvärdena.
– Misslyckas partierna i det första ledet lockas endast den allt mindre, ideologiskt motiverade, kärntruppen. Misslyckas man i det andra ledet blir det svårt för väljarna att knyta an till varumärket.
Effekten för demokratin blir att det folkliga deltagandet minskar.
– Demokrati bli en fråga om elitorganisationer som konkurrerar om att vara bäst på att leverera de offentliga nyttigheter det råder samhällelig konsensus kring, snarare än att konkurrera med varandra genom att erbjuda olika idéer om samhällets utveckling. Därmed blir politik också alltmer en fråga om ett yrke än om övertygelse.
Risken att partikarteller bildas ökar.
– Framväxten av nya restriktioner för partiernas politik i form av exempelvis EU-medlemskap och globaliserade finansmarknader gör det betydligt svårare för partierna att konkurrera med varandra genom att erbjuda olika idéer om hur samhället ska organiseras. De etablerade partierna får ett intresse i att begränsa politikens utbudssida. Vi får en kartell av partier.
Svend Dahl förklarar begreppet kartellpartier:
– Kartellpartiet är en teoretisk modell som ska illustrera hur partierna kommit att växa ihop med staten. Tidigare hade partierna ofta en stark förankring i folkrörelser nu är de delar av staten. Som sådana kan de agera för att det ska bli så svårt som möjligt för nya partier att ta sig in i valda församlingar.
Partierna kan när de blir marknadsorienterade mer anpassa sig efter väljarnas önskemål.
– Partierna blir på allvar utförare av folkviljan, snarare än utförare av partimedlemmarnas önskemål eller tolkningar av folkviljan. Med allt lägre partiidentifikation och ökad rörlighet blir det allt svårare för partierna att se medlemsbasen som en avspegling av partiets väljarkår, och i förlängningen
Svend Dahl är dock inte negativ vad gäller partiernas möjlighet att engagera medlemmar.
– Det finns ett utbrett latent politiskt engagemang som är stabilt över tid. Undersökningar pekar på att mellan 16 och 20 procent av medborgarna kan tänka sig att ta på sig politiska uppdrag. Utmaningen för partierna blir att formulera ett erbjudande som kan förlösa detta latenta engagemang.
Svend Dahl tror sig se vilket erbjudande som skulle locka nya aktiva medlemmar.
– Med tanken på att drivkrafterna är möjligheten att bli förtroendevald och möjligheterna att utöva politisk makt är det inte osannolikt att partierna skulle bli attraktivare för fler om dessa delar tydligare betonades. Moderaternas så kallade traineeprogram därkan som en inspirationskälla även för andra partier som vill öka sin medlemsrekrytering.
Allt färre aktiva, kan undergräva partiernas legitimitet.
– Folkrörelsepartiets ideal om breda medlemsbaser som skänker partierna legitimitet framstår som alltmer avlägset. Det behöver inte innebära att partierna blir sämre på att fylla funktionen som länk mellan medborgarna och de folkvalda. Att partiernas intresse flyttas från medlemsorganisationerna till väljarna i kombination med nya kommunikationsteknologier kanske rentav skapar bättre förutsättningar än på länge för tvåvägskommunikation direkt med väljare och sympatisörer.
Går det att säga något om vilka typer av människor som i dag vill jobba aktivt med partier jämfört med folkrörelsernas tidevarv?
– Ja, det handlar om människor som vill åstadkomma konkreta politiska resultat, eller om man så vill utöva politisk makt. Tidigare handlade ju ett partimedlemskap mycket om att visa sitt stöd för en viss politik eller ideologi. Nu vill man åstadkomma något själv.
Finns mer att säga om karriärmöjligheter som lockar, handlar det om lön, eller nätverk eller lockande jobb på pr-byrå?
– Jag tror faktiskt inte att det är konstigare än att de flesta drömmar om att kunna leva på sitt stora intresse. Och för de flesta som är partiaktiva är ju politiken det stora intresset, och då är det klart att en yrkeskarriär inom eller nära politiken lockar.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.