Vid 9.30 i dag drog LO-ekonomerna sin årliga konjunkturprognos, Ekonomiska utsikter, som gick i stort i linje med bland andra Konjunkturinstitutets och finansdepartementets respektive prognoser.
 
– Ekonomin befinner sig i en segdragen lågkonjunktur. Lågkonjunktur betyder att vi inte har utnyttjat de kapital och arbetskraft som finns i ekonomin. Segdragen att det hållit på sedan 2008 och kommer att hålla på ett tag till. Anders Borg säger 9 år, men vi tror att det kan bli längre än så, säger ekonomen Lars Ernsäter.
 
Enligt LO-ekonomernas prognos kommer BNP att växa med 1,2 procent i år och 2,2 procent nästa år. Samtidigt kommer arbetslösheten att ligga över 8 procent i genomsnitt under båda åren.
 
– Den akuta krisen i Europa är över. En hel del har vi den Europeiska centralbanken att tacka för, som agerat kraftfullt genom att köpa statsobligationer, pressat ner räntor och lånat ut pengar till krisländer. Det är troligt att utvecklingen gradvis blir bättre, men det kommer gå mycket långsamt. Den allmänna synen är att vi kommer få låg intern tillväxt under lång tid, säger Lars Ernsäter.
 
LO-ekonomerna är kritiska till Riksbankens prognoser och föreslår att räntan omedelbart sänks med 0,5 procent och ytterligare en kvarts procent senare i år.
 
LO-ekonomerna föreslår även ett stort stimulanspaket på totalt 70 miljarder kronor som ska få ner den höga arbetslösheten och som bedöms kunna skapa totalt 108 000 nya jobb och därmed minska arbetslösheten med 2 procentenheter till 6 procent.
 
– Penningpolitiken är i dagsläget misslyckad. Någon måste göra något, och då är det på finanspolitiken som ljuset hamnar. Konjunkturpolitik kan och gör stor skillnad. Vi tycker att man i dagsläget bör lägga ett väldigt kraftfullt stimulanspaket, man bör satsa 70 miljarder totalt i helt ofinansierade satsningar. Inga skattehöjningar, utan bara utgiftshöjningar, säger Åsa-Pia Järleden Bergström.
 
Det ofinansierade paketet innebär att målet om budgetöverskott på en procent av BNP inte kommer att nås inom de närmaste åren.
 
– Poängen är att vi inte får de effekter vi vill ha och som vi tycker är nödvändiga om det inte är ofinansierat, fyller Lars Ernsäter i.
 
Paketet rymmer bland annat bostadsinvesteringar på totalt 15 miljarder kronor, som ska läggas på nybyggnation, energiomsättning och ett utökat ROT-avdrag. Lika mycket föreslås i stimulans till hushållen, genom exempelvis höjd a-kassa och höjda barnbidrag. Statsbidragen till kommunen bör höjas med 30 miljarder kronor, anser LO-ekonomerna som också vill se en höjning av de statliga investeringarna med 10 miljarder kronor.
 
– Satsningarna på bostadsinvesteringar är temporära och ska enligt vårt förslag fasas ut inom några år, medan de andra förslagen ligger kvar permanent, säger Åsa-Pia Järleden Bergström.
 
Stimulanspaketet tros ge stora effekter och bidrar till en BNP-effekt på runt 85 miljarder kronor.
 
– Det kostar 70 miljarder kronor i ett ingångsskede, men är självfinansierande eftersom det ger följdeffekter som skatteökningar. Den permanenta långsiktiga kostnaden blir 55 miljarder kronor, men i det här konjunkturläget blir kostnaden 30 miljarder kronor, säger Åsa-Pia Järleden Bergström.