Den största frågan under den socialdemokratiska partikongressen, välfärdsfrågan, har också spillt över i förslag och beslut i den utbildningspolitiska diskussionen. Bland annat har kommunernas rätt att säga nej till nyetablering av friskolor införlivats i det partistyrelseförslag som antogs.
 
I den efterföljande presskonferensen var Socialdemokraternas utbildnings-politiska talesperson Ibrahim Baylan nöjd med hur kongressen fortlöpt. Inte minst för att debatten kom att ha ett tydligt kunskapsfokus och att betygsfrågan, som under tidigare kongresser varit en central fråga, var en icke-fråga denna gång.
Stefan Löfvens koncept med att sätta upp sexårsplaner, som i fallet med sysselsättningsdelmålet, återanvändes av Ibrahim Baylan. Får Socialdemokraterna makten (och underförstått behåller den även över valet 2018) ska antalet elever som inte når upp till målen halveras till år 2020, från dagens 12 procent till 6 procent. Målet ska uppnås med mindre klasser, läxhjälp för alla och en obligatorisk gymnasieskola där skolplikten enligt Ibrahim Baylan ska fungera på samma sätt som den gör i grundskolan fram till att eleven blir myndig.
 
Han passade också på att återigen raljera över utbildningsminister Jan Björklunds (fp) före detta favoritliknelse mellan den borgerliga skolreformen och en atlantångare. Jan Björklund säger att det likt atlantångaren tar lång tid att förbättra resultaten i den svenska skolan. Ibrahim Baylan säger att det går att vända utvecklingen på kortare tid och nämner – lämpligt nog – en sexårsperiod som rimligt för att se resultat.
 
I likhet med partisekreterare Carin Jämtin (s) vill inte Ibrahim Baylan beskriva kommunernas ökade möjlighet att säga nej till nya friskolor som en vetorätt.
– Då framstår det som att det är en part som ska avgöra allt, säger han och pekar på att det är ett partnerskap mellan kommun och stat.
 
Från att ha varit en fråga som Folkpartiet haft en relativ ensamrätt till i det borgerliga samarbetet sedan valet 2010 har både Centerpartiet och Moderaterna försökt profilera sig i frågan. Även Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin har varit aktiv.
 
Vad ska Socialdemokraterna göra för att få större förtroende i utbildningspolitiken?
– Under det senaste året har vi sett ett starkare förtroende för den socialdemokratiska skolpolitiken. En rad mätningar har visat att vi nu är det främsta partiet när svenska folket får rangordna. Med det här programmet, där ett enigt parti går fram med skarpa förslag som handlar om att vända kunskapsresultaten och förbättra likvärdigheten känner jag mig trygg med att vi kommer att fortsätta ha ett högt förtroende, säger Ibrahim Baylan.
 
Har Socialdemokraterna varit för tysta i debatten i förhållande till de borgerliga partierna?
– Nej, alltså vi har en period de senaste åren då vi har försökt titta igenom och självkritiskt granska vår politik och förnyat oss, en förnyelse som nu också bekräftas på kongressen.
 
Vad har ni gjort fel tidigare?
– Tja, jag tror att det ibland har handlat väldigt mycket om strukturer och stora reformer. Det som är det viktigaste är naturligtvis lärarna och mötet mellan lärare och elev. Där har vi nu ett helt annat fokus och är också beredda att göra ganska stora investeringar.
 
Socialdemokraterna har använt frågan om läxhjälp för att peka på att regeringen bara ger barn vars föräldrar med ett visst inkomstläge möjlighet att få läxhjälp. Ibrahim Baylan säger att möjligheten ska gälla alla elever.
 
Vad kommer att kosta?
– Vi har avsatt cirka 130 miljoner i vår budget. Det är ett första steg för att stegvis bygga ut detta, säger Ibrahim Baylan.
 
Oscar Örum