DEBATT. Det behövs nya lagar för att minska rökningens påverkan på folkhälsan och nästa steg kräver ett skadereduceringsperspektiv, skriver Haypp Groups kommunikationschef Markus Lindblad.

Den nya rapporten från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, visar att nya lagar för att minska rökningens skadliga påverkan på folkhälsan inte ger något riktigt resultat. Sverige har infört nästan hela verktygslådan som Världshälsoorganisationen rekommenderar, inklusive höjd skatt, större grafiska varningstexter, marknadsföringsförbud, rökförbud på och utanför restauranger, för att nämna ett antal. Trots det har effekten avstannat och därför behöver vi ta det till en ny nivå, vi behöver en strategi utifrån ett skadereduceringsperspektiv, säger Markus Lindblad, kommunikations- och hållbarhetschef på Haypp Group.

Sedan 2003 sammanställs svenskars tobaksanvändning för att kunna göra utvärderingar av hur effektiv den svenska tobakspolitiken är med målet att minska de skadliga effekterna. Socialdepartementet har gett organisationen CAN i uppdrag att genomföra denna studie och ska fungera som ett nationellt kompetenscenter inom ANDT-området (alkohol, narkotika, droger och tobak). Kunskapen som CAN tar fram om skadeutvecklingen ska spridas och ligga till grund för hur nya strategier och åtgärder från myndigheter och politiker utformas.

Studien visar hur tobaksförsäljningen har minskat under perioden 2003 – 2019, där framförallt cigarettförsäljningen sjunkit med ungefär 35 procent och snus med 14 procent under motsvarande period. Andelen dagliga cigarettrökar minskade tydligt mellan åren 2003 och 2012, men har därefter legat på en förhållandevis oförändrad nivå kring 8 procent. De sporadiska rökarna har legat stadigt omkring 7 procent. Mängden cigaretter en rökare röker har däremot minskat med totalt 38 procent sedan 2003. Drygt en fjärdedel av den svenska befolkningen (17-84 år) nyttjade tobak i form av snus eller cigaretter under 2019 med en övervikt bland män (34 procent) jämfört med kvinnor (19 procent). Enligt studien var omkring en fjärdedel av svenska män snusare medan ca 8 procent av kvinnor snusade under 2019.

Rapporten som CAN genomfört har inte bara kartlagt utvecklingen av tobaksanvändningen och dess försäljning under nämnd period utan även undersökt hur införandet av nya regleringar påverkat befolkningens rökvanor. Den 1 juli 2019 trädde en ny tobakslag i kraft som både uppmärksammats och diskuterats huruvida den skulle ha egentlig effekt eller bara har ett moralistiskt syfte. Bland de regleringar som infördes återfanns främst flera rökfria miljöer med förbud mot rökning på uteserveringar, vid entréer, i kollektivtrafiken, vid parker och idrottsanläggningar men även regler kring tillståndsplikt för tobaksförsäljning.

Nu visar CANs rapport att ingen skillnad syns i befolkningens rökvanor för halvåret före införandet jämfört med halvåret efter.

CANs rapport visar därmed att införandet av tobaksregleringar och höjda skatter under 2000-talet första två decennier har haft en god effekt för att minska tobaksanvändningen och framförallt den ytterst skadliga cigarrettrökningen men att den effekten klingat av. De nya förbuden har enligt Socialdepartements eget kunskapscenter inte haft den effekt som man förväntade att det skulle ha, att det skulle minska rökandet i Sverige. Även de skattehöjningar som gjorts de senaste åren har haft liten inverkan på rökares användning av tobak. Med anledning av detta höjs ännu en gång röster för att ett nytt tillvägagångssätt behövs för att uppnå de samhällsvinster som finns med att minskade de skador som följer av tobaksanvändning. Att använda sig av ett skadereduceringsperspektiv förs ofta fram i dessa sammanhang.

 

 

 

Ett exempel på vad ett skadereduceringsalternativ kan bidra med syns i användningen av nikotinportioner. Från de kunder som handlar nikotinportioner via Haypp Groups kanaler, såsom Snusbolagets.se, visar sig 59 procent vara före detta rökare. Av de som regelbundet använder nikotinportioner började 34 procent i syfte att sluta med cigaretter men hela 25 procent, eller en fjärdedel av alla nikotinportionsanvändare, var tidigare rökare som inte hade för avsikt att sluta röka men oavsiktligt gjorde det ändå. Konverteringsfaktorn är på så viss mycket högre för nikotinportioner jämfört med vad snus varit för rökare. Samtidigt visar kunddata att knappt 7 procent av nikotinportionsanvändarna inte rökte, snusade eller använde annan nikotinprodukt sedan tidigare. Därtill är det i åldersgruppen 25–34 år, följt av 35–44 år, som användningen av nikotinportioner framförallt finns, inte i den yngre åldersgruppen av 18–24 år.

Att en produkt i så pass stor utsträckning lyckas få rökare att både medvetet och omedvetet sluta med cigaretter samtidigt som det står för en mycket låg nyrekrytering är högintressant. Om lagstiftare formar lagar och regler till förmån för dessa typer av produkter kommer det vara ett bra exempel på vad en skadereducerings strategi kan bidra med och på så vis minska de skadliga effekterna av rökning för såväl samhället som den enskilde individen.

Sverige har varit ett ledande land i arbetet för en bättre folkhälsa men behöver ta ett nytt grepp. Skadereducering är rätt väg framåt för att få fler att säga nej till den skadlig rökning och istället erbjudas mindre skadliga alternativ. Att rökare slutar med cigaretter, såväl planerat som oplanerat, för att andra mindre skadliga alternativ passar dem bättre behöver främjas.

Markus Lindblad, kommunikationschef Haypp Group.