Märket för det första året kommer att ligga på 3,4 procent från 1 april 2025 och på 3,0 det andra året från 1 april 2026.
Avtalet innebär också att all arbetstidsförkortning räknas av inom det totala kostnadsmärket.
För LO-förbunden innehåller avtalen en låglönesatsning för anställda som tjänar under 29 100 per månad.
”Det avtal vi nu har träffat ligger på en hög nivå kostnadsmässigt. Svensk industri verkar på en global marknad där konkurrensen är hård. Avtalet äventyrar vår konkurrenskraft, bland annat i jämförelse med Finland och Tyskland, där löneavtalen landade på en lägre nivå. Våra företag är djupt bekymrade, men tar ansvar i en turbulent tid”, kommenterar Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna.
”Årets förhandlingar inom industrin har varit ytterst svåra. Det märke som bestämts är besvärande högt”, kommenterar Mattias Dahl, vice vd och chef för arbetsgivarfrågor vid Svenskt Näringsliv.
Organisationen intygar att förhandlingarna har varit ”krävande, med stora avstånd mellan parterna”.
”Vi har haft anledning att ställa oss frågande till fackens verklighetsbeskrivning under årets avtalsrörelse. De har i stor utsträckning blundat för det ekonomiska läget”, kommenterar Per Widolf.
”Vi har i och för sig lyckats växla ner löneökningstakten gentemot föregående avtalsperiod, men nedväxlingen borde varit större för att stärka vår konkurrenskraft i den osäkra ekonomiska kontext vi befinner oss i säger”, kommenterar Anna Freij förhandlingschef Grafiska Företagen.
”Frågan om arbetstidsförkortning har varit stor och svår att hantera, vi på arbetsgivarsidan har lyft fram de negativa effekterna på produktivitetsutveckling och kompetensbrist. Samtidigt har det varit viktigt för oss att visa att parterna klarar av att förhandla fram lösningar kopplat till arbetstid utan lagstiftning. Parterna har stått långt ifrån varandra, men för att få till avtal och därmed uppnå arbetsfred har vi hanterat frågan”, kommenterar Anna Freij, förhandlingschef, på Trä och Möbelföretagen.
”Vi tvingas konstatera att nivån på märket är smärtsamt hög för handeln. Lågkonjunkturen har hittills inneburit en treårig konsumtionskris med minskad försäljning samtidigt som kostnaderna ökat, och den är inte över. Vi ser också hur antalet konkurser och varsel ökar i snabb takt. Det kommer att bli extremt tufft för många företag i handeln att klara av de ökade kostnaderna”, kommenterar Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.
”Nivån, 6,4 procent, är mycket tuff för tjänstesektorn, där lönekostnaderna står för den ojämförligt största delen av de totala kostnaderna. Nu kommer det verkligen att krävas ett stort mått av ansvarstagande under de fortsatta förhandlingarna”, kommenterar Almegas arbetsgivarpolitiska chef Maria Möller.
Almega ogillar även låglön-avtalet.
”Låglönesatsningar är aldrig något vi förespråkar. Det trycker ihop den svenska lönestrukturen och är kostnadsdrivande. Och i ett läge med en rekordhög arbetslöshet är det helt fel att höja trösklarna in på arbetsmarknaden och försvåra för människor att få ett jobb”.
LOs avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä:
”Det här avtalet ligger kvar på historiskt högre nivåer. Det blev inte den nedväxling arbetsgivarna ville. För en genomsnittlig svensk arbetare ger det här ungefär två tusen kronor mer i lön under avtalsperioden”.
Och vidare:
”Nu tar vi nästa steg i LOs samordning. Alla ska ha riktiga löneökningar. Det är också viktigt att de arbetare som har det allra tuffast ekonomiskt får en extra satsning. Därför står vi mellan förbunden gemensamt upp för låglönesatsningen”.
”Unionen har nått framgång i förhandlingarna och tecknat bästa möjliga avtal för medlemmarna. Medlemmarna har varit tydliga med att högre lön och arbetstidsförkortning varit de viktigaste kraven och vi har både lyckats säkerställa en bra löneökningstakt och samtidigt bidra till ett hållbart arbetsliv genom arbetstidsförkortning. Med detta förhandlingsresultat finns arbetstidsförkortning i samtliga avtal inom industrin”, kommenterar Peter Hellberg, ordförande i Unionen.
”Det här är ett av de högsta avtalen i industriavtalets historia. Vi har enats om nivåer på över tre procent båda åren. Om Sverige ska ha världsledande företag måste vi ha världsledande ingenjörskompetens kvar i landet”, kommenterar Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.
Kommentarer till avtalet? Mejla red@dagensopinion.se
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.