Forskare slår ett slag för sänkt rösträttsålder

Det är i ett debattinlägg i Dagens Nyheter som Patrik Lindenfors, forskare i biologisk och kulturell evolution vid Stockholms universitet, lägger fram sitt förslag om att låta 16-åringar rösta i kommun- och riksdagsval.

 

I praktiken skulle dock genomsnittsåldern för förstagångsröstare bli 18 år, istället för 22 år.

 

Han går igenom flera argument mot sänkt rösträttsålder och lägger fram motargument. Bland annat vänder han sig emot att 16-åringar skulle vara ansvarslösa, ”busrösta” eller rösta på extrempartier och pekar på valundersökningar tyska förbundslandet Niedersachsen som visar att 16-åringar inte röstar mer populistiskt och att åldersgrupp snarare har ett högre valdeltagande än genomsnittet.

 

16-åringar har också större kunskap i dag om världen, vetenskap och politik än förstagångsväljare någonsin tidigare.

 

Han tycker inte heller att argumentet om att rösträtten ska vara knuten till myndighetsåldern, som demokratiminister Birgitta Ohlsson tidigare framfört, håller.

 

”Men trots att man är myndig vid 18 års ålder får man inte handla på systemet förrän man är 20 och måste vara 25 för att få adoptera eller sterilisera sig. Straffmyndig blir man vid 15 års ålder och skolplikten upphör vid 16. Den som är 16 år får driva egen rörelse och bestämma över sin arbetsinkomst. Det finns många olika åldersgränser fördelade på var sida om myndighetsåldern och ingen egentlig anledning att låsa just rösträttsåldern till myndighetsåldern”, skriver han.

 

Frågan om sänkt rösträttsålder dyker med jämna mellanrum upp. Tidigare har bland andra Miljöpartiet i Stockholms stad tagit upp frågan och föreslagit en pilotstudie i kommunvalet 2014.