Folkbildningsrådet, som har i uppgift att kanaliserar statliga medel till studieförbund och folkhögskolor har hamnat i ett sociala medier-drev och ha använts som slagträ i migrationsdebatten. Ett drev som kan påverka den politiska opinionen. Här ger två ledamöter sin bild av Folkbildningsrådets situation.
Folkbildningsrådet hamnade i hetluften i sociala medier när organisationens förmåga att korrekt fördela statliga medel till studieförbund började ifrågasättas och hatiska anonyma inlägg forsade fram i flödet.
”Det går nästan inte att bemöta”, säger Rebecka Svensén, kommunikationsansvarig på Folkbildningsrådet, i en intervju med Veckans Brief.
Två saker fick en del av de sociala medier-debattörerna att se svart. Dels diskuterades ett omfattande fusk som hade upptäckts vid Järvafältet utanför Stockholm och som ledde till att Studiefrämjandet drog tillbaka sin verksamhet där.
Folkbildningsrådet är en ideell förening med myndighetsuppgiften att fördela statsbidrag à 1,8 miljarder inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde till studieförbunden.
Folkbildningsrådet drogs in i hetluften eftersom förbundet fördelar skattemedel till Studiefrämjandet. Ännu värre blev det när diskussionen om anslag till det svensk-muslimska studieförbundet IBN Rushd, kom i gång. Expressens ledarsida tog upp saken och föreslog att alla statliga pengar till Folkbildningsrådet borde dras in. ”Ska miljoner fortsätta gå till fusk, judehat och islamism”, frågade sig säkerhetsexperten Magnus Ranstorp på Expressens debattsida.
Detta öppnade ett flöde av hatiska inlägg och krav på Folkbildningsrådets skrotning på inte minst av användare på Twitter.
Rebecka Svensén, fick även frågan om inläggen på sociala medier påverkar politikerna som ska ta beslut om Folkbildningsrådets existens?
Hon svarade:
– Ja, nu rör sig debatten ditåt.
Sedan intervjun har Justitieombudsmannen beslutar att inte utreda de två anmälningar mot Folkbildningsrådet som gjordes i maj i år och som gällde rådets bidragsfördelning till Ibn Rushd och hur det förhåller sig till folkbildningens demokrativillkor.
S-ledamoten Gunilla Svantorp sitter i styrelsen för Folkbildningsrådet. Dagens Opinion frågade henne om hur hon ser på bilden av rådet som sprids i sociala medier.
– Man har ju olika bilder. Jag tycker ju att Folkbildningsrådet har kontroll. Vi följer det uppdrag vi har att göra och ser till att varje studieförbund och folkhögskola själva följer upp, granskar och kontrollerar det som är statsbidragsfinansierat. Och när man hittar, något får de en skriftlig fråga och sedan blir det en utredning om det inte bra, sedan kan Folkbildningsrådet besluta att man är nöjda med svaret eller går vidare med en granskning. Vi följer instruktionerna vi har.
Kan systemet överleva som det är?
– Systemet har ju levt ganska länge. Det bygger på att verksamheten själv har förmåga att följa upp och granska verksamheten. Det bygger på tillit. Och det har fungerat i ganska många år. Jag ser ingen anledning till att det inte ska fungera.
Det finns olika politiska uppfattningar om Folkbildningsrådet, finns en risk att rådet läggs ned?
– Jag hör inte att kritiken är så stor. Det är lite ute i kanterna. Jag tror vi fortsätter som tidigare, men det klart att vi måste också se till att varje studieförbund och varje folkhögskola måste granska och följa upp och kontrollera. Man hittar också felaktigheter, som i Järva, det var de själva som hittade det.
En del politiska företrädare vill ju lägga ner Folkbildningsrådet helt och hållet?
– Ja, men de vill kanske inte heller ha det här öppna, och demokratiska samhället, där människor deltar i samhällslivet och utvecklas personligt. Vi har säkert olika syn också på vad folkbildningens kraft är.
Kommer ni att behöva ändra i organisationen eller ledningen för Folkbildningsrådet efter kritiken?
– Man tittar alltid på sig själv och skruvar. Jag har inte hört något sådant krav.
Det kan framstå som om pengar slussas ut till olika religiösa, inte demokratiska organisationer. Hur ska ni komma till rätta med bilden?
– Det bygger på att kvalitetssystemet fungerar. Och hittills har våra granskningar visar att det har fungerat. Vi har också skärpt kvalitetsgranskningen.
Skulle det behövas en extern granskningen?
– Grejen med folkbildningen är att folkbildarna granskar sin egen verksamhet. Sedan granskar vi (Folkbildningsrådet) att de går rätt till väga.
Även M-ledamoten Hans Wallmark är med i Folkbildningsrådets styrelse.
– Det är viktigt att ta den diskussion som förs på största allvar. Där är det viktigt att den del av Folkbildningsrådet som är myndighetsutövande ska präglas av öppenhet och då gäller också offentlighetsprincipen. Mitt intryck är att kritiken inte har lyft fram något exempel där Folkbildningsrådet inte har levt upp till det, säger Hans Wallmark, och lägger till:
– Sedan är det ju så att en del av kritiken handlar om enskilda mottagare. Den diskussionen finns det anledning att bredda. Det är också något Folkbildningsrådet arbetar med nu.
Behöver Folkbildningsrådets sätt att följa upp hur pengar används, ses över?
– Det blir en fråga för staten som ändå har valt detta och upp till staten att hitta en form för det. Jag har ju min personliga åsikt. Däremot, de uppgifter som skulle kunna handhavas av en myndighet i stället.
Hans Wallmark bekräftar att det förs en het debatt om Folkbildningsrådets framtida roll bland politikerna.
– Det har väl kommit in ett 60-tal motioner som berör studieförbund och folkbildning, så det är en politisk avvägning, säger han och lägger till:
– De är ingen hemlighet vad vi som parti tycker om radikal islamism och olika former av bidrag (M vill minska anslagen till folkbildningen med 200 miljoner). Nu finns det ett system som staten har valt att ha. Då är det viktigt att det så långt möjligt fungerar i avvaktan på om staten väljer en annan form.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.