På kort tid har regeringen presenterat flera budgetnyheter som rör familjers privatekonomi och som ska få fart på ekonomin för landet i stort.
* reformutrymme på 80 miljarder kronor.
* sänkt skatt på arbete och pension via stärkt jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget.
* sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning.
* sänkt elskatt.
* sänkta avgifter för förskola och fritidshem.
* högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026.
* halvering av matmomsen 1 april 2026 – 31 december 2027
– Jag utgår ifrån att de föreslagna satsningarna inte handlar om valtaktik utan att de är allvarligt menade och en del av en större analys av vad som verkligen behövs. Det är rimligt att regeringen lägger en expansiv budget. För lågkonjunkturen är utdragen och arbetslösheten har fastnat på en alldeles för hög. Arbetslösheten har ökat även bland akademiker, säger Sacos chefsekonom Håkan Regnér.
Vilka för- och nackdelar ser du ur Sacos perspektiv?
– Regeringen har lagt fram flera förslag där vissa är bra och andra mindre bra. I dagsläget är det svårt att bedöma hur de kommer slå igenom på olika grupper och hur samhällsekonomin kommer påverkas.
Håkan Regnér utvecklar:
– Sänkt skatt på arbete är bra och något Saco har drivit länge. Det stärker incitamenten för utbildning och karriärsatsningar. Tillfälligt sänkt moms är däremot inte bra. Det är stora inkomster för staten som går förlorade och det gör skattesystemet krångligare. Det är uppenbart att behoven av en skattereform bara ökar.
Kommer det att bli någon positiv effekt för gemene man?
– Skattesänkningar stärker hushållens ekonomi och kan resultera i ökad konsumtion som i sin tur sätter fart på ekonomin. Förhoppningsvis blir det ökad tillväxt som ger ökade skatteinkomster och sänker utgifter för arbetslöshet, och därmed möjligheter att stärka eftersatta delar av den offentliga sektorn. Då kan vi vara nöjda.
Håkan Regnér har dock reservationer:
– Men för samhällsekonomin är det en balansgång. Förlorade skatteintäkter får inte medföra ytterligare nedskärningar i offentlig service. Den behöver ju stärkas och vi vet att demografin pressar välfärden på sikt. Det återstår en del av regeringens tänkta budget. Och då får vi hoppas att det blir resurser som stärker välfärden på lång sikt, sänker arbetslösheten och ökat utbudet av utbildningar som stärka arbetskraftens kunnande och kompetens.
Hur ska utspelen ses med tanke på det stundande valåret?
– Satsningarna kunde ha gjorts för ett år sedan, men det är bra att de görs nu oavsett nästa års val. En del av satsningarna är bra som sänkt skatt på arbete. Andra, som sänkt moms, kan ha påverkats av det stundande valet. Och det är olyckligt. För samhällsekonomin hade mått mycket bättre om resurserna hade använts till investeringar i människor och infrastruktur som är bra för Sverige på lång sikt.
Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO, tycker gör tummen upp för reformutrymmet på 80 miljarder kronor.
– Vi behöver få i gång hushållens konsumtion och då behövs ett rejält reformutrymme. Ju mer av reformutrymmet som riktar sig till låg- och medelinkomsttagarna, desto bättre är det. De beslut som har tagits hittills går delvis i rätt riktning.
Hur ser du på förslagen ur LOs perspektiv?
– Det är inte fullt så effektivt som det hade kunnat vara. Satsningarna borde ha varit riktade fullt ut till låg- och medelinkomsttagare. Ett barnbidrag hade varit mer träffsäkert. Och jobbskatteavdraget är trots allt mest gynnsamt för de med lite högre inkomster.
Hur ska utspelen ses med tanke på det stundande valåret?
– Det är klart att det är tacksamt för regeringen att den kan bränna på med en så stor budget nästa år och att det går att rulla ut så många saker som är populära. Samtidigt är det ekonomiskt motiverat med ett så stort reformutrymme. Men jag kan förstå att oppositionen blir frustrerad över att det råder ett ekonomiskt läge som gör att det går att motivera reformer som man kanske skulle kunna beskriva som valfläsk. Jag föreställer mig att oppositionen också kommer att lägga ungefär motsvarande summa. Det finns ett stort behov av att stimulera hushållen, säger Torbjörn Hållö.
Dagens Opinion har även sökt den tredje fackliga centralorganisationen TCO, som dock inte är redo att ge en kommentar till budgetutspelen när detta skrivs.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.