Att Eurovision Song Contest hölls i Malmö förra veckan lär inte ha undgått någon. Förmodligen kan evenemanget reda nu utses till årets största mediehändelse i Sverige. Men att namn som Greta Thunberg, Gunnar Strömmer, Johan Pehrson, Benjamin Netanyahu nämns i sammanhanget skvallrar om att det inte bara handlade om att kora Europas främsta schlagerdänga, utan också om politik. Och det betyder i sammanhanget främst protesterna mot Israels krig i Gaza.  NewsMachine har undersökt den politiska dimensionen av årets spektakel genom att kika på hur stor del av publiciteten kring Eurovision som omnämner Gaza.

Publiciteten kring Eurovision har varit omfattande. Sedan 1 maj publicerades i snitt 242 inslag per dag och 3 634 inslag totalt. Av dessa nämner 550 ”Gaza” på något sätt. Det innebär att Gazainslagen utgör ganska exakt 15 procent av den totala publiciteten kring årets Eurovision.

– Organisatören EBUs ambition att hålla politiken borta från Eurovision ter sig lite som att hindra en tsunami med händerna. Det är också ett dilemma för organisationen. De nationella, politiska och kulturella dimensionerna är kanske mer än musiken det som skänker nerv till evenemanget, säger Henrik Zettergren, analyschef på NewsMachine.

Han konstaterar att tv-tittarna röstar utifrån andra preferenser än musikaliska.

–  År 2022 i Turin slöt Europa upp nästintill unisont i ett gigantiskt uttryck för solidaritet, och utsåg Ukraina till vinnare mot bakgrund av den ryska invasionen av landet. Det är den typen manifestationer som gör Eurovision till något större än en omröstning om bästa schlagerrefrängen. Men trots den problematiken visar utvärderingen av publiciteten från årets evenemang att det är ett överväldigande fokus på artisterna och musiken, och det mot bakgrund av att Eurovision i Malmö med marginal är den mest politiserade i tävlingens historia. Det kan kanske vara en tröst för EBU.