Voice first och medvetenhet kring bias och inkludering är de viktigaste ux-trenderna under hösten 2020, enligt it-konsulterna Knowit Experience och Tietoevrys ux-designers.
Anna Stam, design director och ux-designer på Knowit Experience

– En konsekvens av pandemin är att vi generellt blir mer försiktiga att röra vid ytor, speciellt i offentliga miljöer. Därför kommer en av hösten stora trender luta åt att röststyrning får sitt genomslag, säger Anna Stam och förklarar:

– Fysiska interaktioner kommer att reduceras och vår medvetenhet kring smittspridning kommer ställa allt högre krav på digitala gränssnitt. Vi kommer gå från mobil first till voice first som ledstjärna, oavsett skärmstorlekar.

Enligt studier från bland annat Gartner har röststyrning, främst inom sök, ökat markant det senaste året. På den amerikanska marknaden använder idag drygt 40 procent voice-assistenter på olika digitala enheter och cirka 26 procent gör det dagligen.

I vilka kanaler eller format kommer detta bli mest tydligt?
– Vi kommer se röststyrning i appar, spel, digitala displayer på stan men också i webbgränssnitt så som sökfunktioner och inputfält för formulär. Mejl, notiser och kalenderbokningar kommer också skapas med styrning av rösten.

Branschmässigt kommer ux-designers och produktutvecklare att behöva ställa om, enligt Anna Stam.

– Som alltid när en trend kommer snabbt behöver vi ställa om och öka kompetensen i branschen för att möta behov hos våra kunder och användare. Jag tror att branschen generellt är bra rustad, vi är vana att möte behov, efterfrågan och vara snabba på bollen.

Anna Stam påpekar att det dock kommer att kräva ett ännu större samarbete mellan teknik och design för att förstå hur vi kan skapa den absolut bästa röststyrda användarupplevelsen. Detta är inte enbart en ux-fråga.

Genom att möta upp behovet av och kompetensen och förståelsen kring hur röststyrning lyfter en användarupplevelse leder in på höstens andra stora trend, tillgänglighet, design som fungerar för alla oavsett funktionsvariation, enligt Anna Stam.

– Det här är en trend som ligger många ux-designers varma om hjärtat. Att tillgänglighet inte längre ska vara en klassfråga i samhället, där bara vissa har tillgång till samhällsnyttig information och tjänster.  Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service började gälla den 1 januari 2019, men det är fortfarande många som ligger efter.

Från den 21 juni 2021 kommer även tillgänglighetsdirektiven gälla publika appar.

– Branschen kommer se en ökad efterfrågan på tillgänglighetsanalyser och stöd med att uppfylla kraven. Behov att införa tillgänglighet som en del i förvaltningsprocessen kommer också att öka, då tillgänglighet är en färskvara och de digitala gränssnitten är i ständig utveckling och förändring. För användarna är detta bara en fördel. Istället för att exkludera kommer fler att bli inkluderade, avslutar Anna Stam.

Linnéa Källgård, ux-designer, Tietoevry

– 2020 har hittills präglats en hel del av fördomar och förutfattade meningar, det vill säga olika typer av bias. Det gäller inte bara ai, eller bias utifrån kön eller hudfärg, vi pratar även om expert-bias (att någon som är väldigt kunnig inom ett område har så förutfattade meningar kring lösningsförslag att det påverkar slutprodukten negativt), säger Linnéa Källgård och fortsätter:

– Att vara medveten om vilka bias man har med sig in i ett projekt för att inte låta dem styra ux-arbetet är centralt. Bland annat blir det tydligt i inkluderande design, det vill säga design som är tillgänglig för alla användare. Att vara medveten om sina bias och som ux-are kunna se igenom dem tror jag kommer bli allt viktigare.

Detsamma gäller uppdragsgivarna, påpekar Linnéa Källgård.

– Pandemin och den galopperande digitaliseringen ger välbehövlig skjuts åt tekniska lösningar och ux-trender som varit på gång några år. Under hösten och vintern tror jag vi får se mer hända inom kommersiell vr (virtual reality) och ar (augmented reality) än på många år, möjligheten att besöka en lägenhet i vr och slippa trängas på visning, biometri som alternativ till lösenord och mer ar i e-handel för att undvika trängsel i fysisk butik.

På ett mer visuellt plan har utbudet av bra typsnitt gjorda för skärm och med bättre läsbarhet aldrig varit större, enligt Linnéa Källgård.

– Tillsammans med storytelling och ux-copy kan vi skapa ännu bättre användarupplevelser.

Även Linnéa Källgård tar upp tillgänglighetsdirektivet som påverkande faktor på branschen i höst och som tvingar upp inkludering på företagens och organisationernas agendor.

– Vi som arbetar med ux måste säkerställa att tillgängligheten finns med i produkter och tjänster från start, och tidigt ifrågasätta vilka bias vi riskerar att ha. Den etiska aspekten av digitala produkter kommer synas i sömmarna av användarna, liksom att det måste finnas aspekter av hållbarhet, det kommer vara hygienfaktorer.

– Ux-branschen mognar och breddas vilket gör att fler roller efterfrågas inom ux, både i företagsledningar och i organisationen, till exempel ux-copy/ux-writer, ux-researcher tillsammans med cxo (chief experience officer) och ux-director, säger Linnéa Källgård.