För bara 12 dagar sedan var jag i Visby och jobbade under Almedalsveckan. Men jag är ändå kvar på något sätt. Tankarna far under resan. Hur går det med omställningen här? Rader av nyproducerade bostadshus med 15-20 våningar där nästan alla balkonger har en luftvärmepump som ska ge AC och svalka. När klimatet blir varmare behöver det kylas mer.  Luftvärmepumparna viner. I Kina slås i sommar rekord i åtgång av elektricitet. Mer kol behöver eldas i elkraftverken. Värmen stiger. Det verkar tröstlöst.

Ett tema som hamrades in under Almedalsveckan, från företag och politiker, var att Sverige ska gå före och visa vägen fram i klimatomställningen. Det leder in på vad jag efterlyser till Almedalsveckan 2023: ett tydligt internationellt sammanhang.

I år blev Almedalsveckan något av en arena för svensk inbördes beundran. Sverige har kommit längst, Sverige är bäst, Sverige, Sverige. Om Almedalsveckan ska få någon tyngd och vikt måste den också ge något avtryck utanför Sverige, kanske med Davos Economic Forum som förebild.

Det är nog bra att Sverige producerar grönt stål och skapar ett fossilfritt välfärdssamhälle. Men de ödesdigra framtidsproblemen som ska lösas behöver globala lösningar. Det här borde/kunde Almedalsveckan kunna bli verkstad för. Då behöver Almedalsveckan få ett internationellt deltagande på toppnivå. Ingen brydde sig ens om att ta vår internationella klimatkändis Greta Thunberg till Gotland, vilket den brittiska rockfestivalen Glastonbury lyckades med.

Jag går från hamnen på ön Siquijor till samhället San Juan. Det är en promenad på 2-3 timmar i ett sinkande avgasdike. En ändlös ström av fordon med tvåtakts-motorer passerar. Förutsättningarna finns, men den som vill cykla eller åka batteridrivet har inget att hämta här. Varför ändra ett fungerande om än avgasstinkande trafiksystem? Det fungerar ju ändå? Affärerna på ön flyter på.

Lite samma är det med Gotland och Almedalsveckan. Varför höja ambitionsnivån när det ändå går att ta 185 kronor för en sallad i en plastburk på S:t Hans café?

Så vem ska se till att Greta Thunberg och ett antal andra internationella tungviktare kommer och sätter Almedalsveckan på världskartan och gör arenan till ett skyltfönster för svensk förmåga snarare än för svensk inbördes beundran?

Huvudarrangören är trots allt Region Gotland. Regionen jonglerar som vanligt skickligt bort sitt ansvar på Almedalsveckans arrangerande organisationer och företag, de politiska partierna som äger veckan och marknaden som reglerar efterfråga, utbud och pris.

Almedalsveckan omsätter runt 250 miljoner kronor. Region Gotland lägger uppskattningsvis några miljoner kronor om året på sitt arrangörskap. Det är dags för Region Gotland att steppa upp och se till Almedalsveckan blir ett internationellt ledande arrangemang i stället för att ängsligt snegla på vad kopiorna i Norge och Danmark tar sig för.

För ett land som ska vara ledande i de stora globala omställningarna har alla som investerar i Almedalsveckan rätt att förvänta sig ett världsledande arrangemang som håller en nivå som ger S:tHans café rätten att hålla sig med sina ockerpriser.

Rolf van den Brink
rolf@dagensopinion.se