Aaron Frank var en av de första som anställdes vid Singularity University i Kalifornien, där han forskar på hur framväxande teknologier påverkar företag, samhälle och kultur. Med Beaconomist pratar han om ai-trenden, varför vr kommer att slå igenom och de två saker alla traditionella företag behöver ta till sig.

Den dag Beaconomist träffar Aaron Frank har det pratats om fel i stora it-system och hur svårt det är att upptäcka dem i tid. Så samtalet börjar där.

– Komplexitetsforskaren Sam Arbsmen argumenterar att för många av systemen, som till exempel flygbolagen använder sig av, finns det inte en enda människa kvar som vet hur de funkar längre, berättar Aaron Frank.

Kan artificiell intelligens, ai, användas till att göra jobbet?
– Det korta svaret är ja. Det som är mest fascinerande med ai nu är att vi flyttar från de regelbaserade algoritmerna till de inlärningsbaserade algoritmerna, som med maskininlärning, utvecklar system på egen hand. Och vi vet heller inte längre hur maskininlärningssystemen fungerar. När Teslas självkörande bil krockade härom året, så gick det inte säker att säga vad felet var.

– Datavetaren Danny Hills kallar det entanglement. Det är idén att vi inte längre förstår den digitala infrastrukturen vi bygger. Datasystem, ai och maskininlärning spelar nyckelroller där. Mycket fascinerande.

Vad händer i framtiden om utvecklingen fortsätter som i dag?
– Jag tror som Sam Arbsmen, att vår relation till vår tekniska värld, blir mer som vår relation till naturen. Som vädret, vi kan modellera vädret, men vi kan inte ge säkra prognoser om det kommer att regna i morgon. Vi kan säga 60 eller 80 procents sannolikhet, men vi kan inte veta säkert på grund av komplexiteten i vädersystem. Övergången till denna okända teknologiska värld är en mycket signifikant händelse.

Hur förändras konsumenternas beteende i den närmaste framtiden?
– Personifieringen, under flera decennier har stora bolag varit duktiga på att ta fram tilltalande produkter och tjänster de kan skapa marknader. Med hjälp av marknadsföring går det att skapa en kundbas. I dag gör tekniken med ai som drivande kraft det möjligt att skapa personliga bubblor för konsumenterna. Konsumenten får bubblor med produkter och tjänster skapade just för dem. Som Facebook som har tagit fram algoritmer som kurerar artiklarna en person kommer att läsa. Med 3D-printing går det att skapa även fysiska personifierade produkter. Vi skulle kunna få 3D-printade skor som passar perfekt för vår högra och vänstra fot.

Är personifiering något konsumenterna frågar efter eller är det något marktech anser att konsumenterna vill ha?
– Bra fråga. Vad både startups stora företag gör bra, är att ta reda på va konsumenter faktiskt vill lägga pengar på. Så jag tror det drar mer åt vad konsumenterna vill ha. I Silicon Valley pågår en trend, The lean startup, vilket i grunden är ett flashigt sätt att beskriva hur man experimenterar fram exakt vad folk är beredda att betala pengar för. Detta kundcentrerade sätt att skapa affärer på är bland annat Amazon kända för. vi går mot företag som möter konsumenternas behov. Ibland, med ai, kan företagen veta mer om vad konsumenterna vill ha, än de själva vet.

Vi ser ju också rörelser där konsumenterna blockerar annonser med ad blockers. Kommer vi att få se mer av dessa reaktioner?
– En utmaningarna är den personlig integriteten. Hur bekväma kommer konsumenterna att vara med att göra sina personliga liv öppna för affärer? Jag tror vi får en värld med utbyten. Företagen kommer att behöva göra ett bättre jobb vad gäller att ge konsumenterna inflytande över hur mycket information de bidrar med. Konsumenter som lämnar ut mer information får mer personifierade upplevelser. Kevin Kelly (tidningen Wireds medgrundare) säger att i framtiden får den som vill ha en generisk upplevelse behålla sin integritet, men om du vill ha en högst personifierad och unik upplevelse, då måste du byta bort din integritet mot det.

Inom musik och underhållning har vi sett en omfattande disruption och nya affärsmodeller växa fram, vilka fler sektorer kommer att gå igenom liknande omvandlingar?
– Det är fascinerande att se vilken taxonomi vi använder för att beskriva detta fenomen, som ’delningsekonomi’, ’peer to peer’ (från individ till individ) och social-någonting. De är alla samma. Vi använder bara olika ord för att beskriva den decentraliserade internetbaserade världen vi lever i. Jag tror vi kommer att få se nya affärsmodeller. I Köpenhamn experimenterar man uthyrning av affärskläder där affärsmän som reser mycket har ständig tillgång till kläder utan att äga dem. Så inom kläder får vi se nya modeller. Delning av bilar är redan enormt stort. Själv använder jag tjänsten Getaround, så jag kan låna en bil från någon på gatan. Om 10-15 år kommer drönare kanske ha påverkat oss ytterligare vad gäller personligt ägande. I stället för att äga den där skiftnyckeln du aldrig använder, skulle du kunna beställa den när du behöver den med hjälp av en drönare. Vi kanske får städer som är designade för att vi ska kunna låna saker av varandra med hjälp av drönare?

Får vi rentav se virtuella konsumenter som en motreaktion till den allt mer utbredda kartläggningen av konsumentbeteenden?
– Vi ser redan lite mer svarta-marknaden saker växa fram. Möjligheterna med bitcoin ser ut att öka.

Du har ju specialiserat dig inom virtual reality (vr). Vad händer där?
– Vr som teknologi har det pratats om i 20 år som nästa stora teknologi. Men det är först under de senaste åren som vi har fått se vr explodera och konsumenterna att acceptera tekniken. En faktor är att hårdvaran är billigare, så konsumenter får råd att köpa vr-headsets. Det saknas ännu content. Mest entusiastisk och optimistisk är jag inför social vr, när vr används som ett kommunikationsverktyg. Du och jag skulle kunna ha detta samtal när du är i Stockholm och jag är i San Fransisco och vi kan få den tredimensionella känslan av att sitta mitt emot varandra, vi kan se fotboll tillsamman eller gå på konsert. Jag går på humorshower och filmfestivaler med mina vänner i vr. Jag och min flickvän fundera på hur vi ska använda vr i vår relation. Vi brukar titta på tv tillsammans. 2016 var ett besvikelsens år för vr, försäljningen kom inte i gång. Men det kommer i gång av samma anledning som min mamma skaffade en läsplatta, för att kunna skypa med barnbarnen.

Vilka spännande vr-aktörer och andra företag kan du berätta om?
I dag finns det en del företag som gör coola saker som Altspace, som har olika event och arenor att besöka via vr. Jag stod med en kille från Peru och tittade på ett reggaeband, de gör bröllop också.

– Linden Lab, som skapade Second Life (en virtuell värld skapad på 90-talet) kommer med en vr-plattform de kallar Sansar, med enbart användargenererat material. Man kan skapa och designa egna världar med drag and drop och bjuda in folk till dem.

– Orbital Insight utvecklar algoritmer som gör det möjligt att tolka satellitbilder. Den första tillämpningen var att studera konsumenthälsa för detaljhandeln. Genom att lära systemet att analysera hur många bilar som var parkerade utanför olika detaljhandels-miljöer, kunder de få en uppfattning om konsumenternas hälsotillstånd och hur detaljhandeln presterade.

Marktech-segmentet växer snabbt och förhoppningarna om att jobba automatiserat är stora. Hur ser ser du på det?
– En trend jag ser som kommer att ta fart om 5-10 år är den personliga ai-assistenten som hjälper konsumenterna navigera när det gäller inköp, upptäcka ny underhållning som musik eller podcasts och andra tjänster. Som i filmen Her där huvudrollsinnehavaren blir kär i en bot. Filmen målar på ett otroligt bra sätt upp världen som komma skall. Vi ser nu företag som kommer och erbjuder konsumenterna personifierade, maskininlärande och ai-baserade assistenter. Företaget Crossing Minds första produkt, Hai, är en rekommendationsmotor som lär sig dina persons preferenser utifrån data från företag som Twitter, Spotify, Twitter, Netflix och Amazon. Sedan lär den sig vad du vilken musik du lyssnar på och vilka filmer du tittar på och över tid lär sig att rekommendera saker för dig. Om 10 år har du inte tio ai-assistenter. Du har en ai-assistent, som blir filtret mellan dig och den kaotiska världen av köpmöjligheter. Redan i dag är vi drabbade av trötthet på att fatta beslut och stress över att behöva välja. Så i framtiden tror jag inte företag kommer att behöva direkttillgång till konsumenter utan till deras ai-assistenter.

Företaget som lyckas bli största leverantören av ai-assistenter, skulle kunna bli nästa Google eller Facebook?
– Ja, och det finns många som försöker, Microsoft har Cortana, Facebook har M och Google har Assistant. Anledningen till att Facebook och Google kanske inte vinner är att bolaget som ska vinna konsumenterna måste ha ofantligt stort förtroendekapital. För den personliga ai-assistenten kommer att ha den mest känsliga informationen om en konsument som man kan tänka sig. Företag som vinner kommer att behöva excellera i förmågan att bygga förtroende. Kanske vinner en finansiell aktör, med tanke på alla data de har om och hur de bygger förtroende hos konsumenterna.

Vad kan traditionella företag göra för att förbereda sig för vad som kommer och kanske skrämmer dem?
– En sak alla företag kommer att behöva bli experter på för att överleva de snabba förändringarna är att bli grymma experimenterare och köra test på test. Det är lite lättare för mjukvaruföretag som Amazon som kan tweaka lite här och där varje dag. Men för andra bolag är det inte lika självklart att tänka ut hur de ska kunna utföra massor av billiga experiment med stort utfall. Vill kunderna ha det här eller det här eller det här?

– Den andra saken är att de traditionella kategorierna företag delar in sina affärer efter, kommer att bli begränsande i ökande grad. Ett ölbryggeri producerar jästkultur, varför skulle det inte kunna jobba med hälsovård? Varför skulle inte ett mediebolag som producerar tv-shower inte kunna ge sig in på hälsovård med virtual reality? Så mitt andra råd är att tänka utanför kategorierna för att skydda er själva mot skadorna från den disruption och ompositionering den nya tekniken kan föra med sig.

SINGULARITET
Den teknologiska singulariteten är en teoretisk framtida tidpunkt karaktäriserad av teknologiska framsteg utan motstycke, delvis orsakat genom maskiners förmåga att förbättra sig själva genom artificiell intelligens (Wikipedia).

Inträffar 2040 enligt en del forskare.