Riksrevisionen har spenderat drygt en miljon kronor och åtta månader på sin nya sajt, levererad av Consid.
Riksrevisionen har gjort ett ”strategiskt viktigt plattformsbyte” för att bli mindre konsultberoende och samtidigt skaffa bättre möjligheter att på egen hand genomföra enklare utvecklingsinsatser och lägga till ny funktionalitet. Detta enligt Per Ringsäter, projektledare och webbansvarig på Riksrevisionen.
Han berättar om den nya sajten för Beaconomist.
– Vi är en förhållandevis liten myndighet med begränsade resurser, så för oss har det varit angeläget att växla in på ett utvecklingsspår där vi kan dra nytta av standardiserade moduler och förenklad versionshantering. En annan nödvändig förflyttning har varit att göra vårt innehåll mer lättillgängligt via mobila enheter.
Tanken med sajten är att underlätta för politiker och tjänstemän i riksdagen, regeringen och vid de myndigheter som granskats, att ta del av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer.
Men även enskilda, företag och intresseorganisationer får tillgång till information om hur regeringen och myndigheterna sköter sina uppdrag.
– Riksrevisionen genererar varje år stora mängder kunskap, som vi alla har rätt till, och som vi kan ha nytta av när vi vill utöva inflytande eller bilda opinion. I det avseendet är webbplatsen ett verktyg för demokratisk insyn.
Per Ringsäter lägger till:
– Många av våra granskningar uppmärksammas och diskuteras i samhällsdebatten. Men ibland hänvisas det till våra iakttagelser på ett ofullständigt, ensidigt eller i värsta fall felaktigt sätt. Då fyller vår webbplats en viktig funktion, eftersom vi här erbjuder våra fullständiga rapporter, med sammanfattningar, grafik, källmaterial och kommentarer.
Vilka är de viktigaste förändringar ni gjort?
– Förutom plattformsbytet och anpassningen till mobila enheter har vi jobbat systematiskt med märkning av olika innehållstyper. Samtliga nyhetsartiklar och rapporter är dessutom taggade med ämnesområde, berörda departement och myndigheter. Via dessa taggar kan våra användare lätt få överblick över alla granskningar vi gjort inom ett ämnesområde eller se samtliga granskningar som avser en enskild myndighet.
Per Ringsäter fortsätter:
– En annan förbättring är att vi lyft fram innehåll som vi sett varit efterfrågat, till exempel vår publiceringskalender, där vi listar alla våra pågående granskningar utifrån planerat publiceringsdatum och där vi beskriver bakgrund och granskningsmotiv. Den öppenhet som vi erbjuder här är kanske den del av webbplatsen som jag är mest stolt över. Det kan tyckas vara ett självklart innehåll på en webbplats som vår, men faktum är att här ligger vi en bit före, om vi jämför oss med andra nationella revisionsorgan.
Riksrevisionen har även lagt ut driften i molnet.
– Det har vi gjort för att göra oss mindre sårbara för belastningsproblem och eventuella angrepp, som i värsta fall skulle kunna skada övriga system i vår it-miljö. Molntjänsten ger oss också snabbare tillgång till support- och förvaltningstjänster.
Två stora ledord tycks vara ökad tillgänglighet och bättre mobilanpassning, två områden inom användarupplevelsen. Hur tänker ni och jobbar med ux och vad är det för användarupplevelse ni vill erbjuda användarna?
– Vår övergripande målsättning är att våra användare ska känna att vi bemödat oss om att göra det enkelt att hitta den information de själva söker. Som myndighet har vi inget egenintresse i att styra eller lotsa besökare genom webbplatsen till innehåll som vi valt ut. Vi jagar inte konverteringar på samma sätt som affärsdrivna verksamheter. Vi har ett uppdrag att kommunicera resultatet av vår verksamhet och det vill vi göra på ett så enkelt, tydligt och tillgängligt sätt som möjligt.
Per Ringsäter fortsätter:
– Våra besökare ska känna förtroende för oss och kunna lita på den information de tar del av. Det är den användarupplevelsen vi vill erbjuda, förutom att vårt innehåll ska upplevas som angeläget och relevant förstås. Vi vill kommunicera öppenhet, oberoende och professionalism, men att omsätta det i formgivning är inte alltid helt lätt. Jag hoppas att vi lyckats.
Riksrevisionen har valt ett modulbaserat cms vilket Per Ringsäter förklarar gör Riksrevisionens ”möjligheter till specialanpassad interaktionsdesign begränsade”.
– Det har såklart både för- och nackdelar. Vi kan dra nytta av inbyggd funktionalitet men ibland har vi varit tvungna att acceptera lösningar som inte är helt optimala, för att hålla nere kostnaderna.
Vad är det för nytt content som ska finnas på sajten?
– Samtidigt som vi vill vara tillgängliga och öppna, så måste vi ta hänsyn till att vi ändå är Sveriges nationella revisionsorgan och att det ställs formalitetskrav på oss. För att kompensera för det har vi försökt att jobba mer med olika typer av sammanfattningar och påfarter som ska underlätta för våra besökare att snabbt skapa sig en bild av innehållet i våra rapporter. Men vi har en del kvar att göra här, bland annat ett klarspråksprojekt som vi kommer att inleda i år. På den nya sajten har vi också tagit ett steg på vägen mot digitalisering av våra granskningsrapporter, genom att webbanpassa särskilda avsnitt om syfte, resultat och rekommendationer. Det hoppas vi ska innebära en stor förbättring och ökad tillgänglighet.
Hur tänker ni kring multimediaformat? Som att inkorporera rörlig bild och audio i er contentmix på sajten?
– För ett par år sedan genomförde vi en pilot med rörlig media, där vi presenterade de viktigaste iakttagelserna från våra granskningsrapporter i korta videoklipp. Men vi var nog inte riktigt mogna för det då. Det som ligger närmast i vår planering är att prova att använda webbinarier i samband med publicering av våra granskningar.
Ni tycks även ha utvecklat nya delningslösningar med epost och sociala medier. Hur går tankarna kring detta?
– Nåja, delningslösningarna är kanske inte helt nya. Men de fungerar i alla fall bättre än de tidigare vi använde. Vi ser att cirka en fjärdedel av våra besökare kommer från hänvisningar via sociala medier så den vägen är förstås viktig för oss att förenkla.
Riksrevisionen har köpt molntjänsten från Sitevision som även hjälpt Riksrevisionen med delar av migreringen från Episerver. Det är Consid i Jönköping som har stått för utveckling, design och tester.
Hur mycket har det kostat att ta fram den nya sajten?
– Det har tagit oss cirka 8 månader och kostat 1,1 miljoner kr.
Hur har ni organiserat er internt kring framtagandet av den nya sajten?
– Vi har inga egentliga öronmärkta utvecklingsresurser som kunnat jobba koncentrerat med webbfrågorna. Själva projektet har bestått av mig som objektspecialist och en förvaltningsledare från vår it-enhet, tillsammans med teamet från Consid. Men så har projektet också till största del varit ett tekniskt projekt, där vi fokuserat på att byta cms. Hade vi genomfört större förändringar front-end, så hade vi valt att blanda in fler kompetenser. I förvaltningen och innehållsproduktionen är hela vår kommunikationsavdelning involverad och stöttar granskningsverksamheten i det löpande arbetet med att kommunicera våra resultat.
Dela inlägg
Rolf van den Brink
DO JOBB
Almega Tjänsteföretagen söker en strategisk och engagerad förbundsdirektör som vill leda och utveckla vårt arbete för att stärka tjänstesektorn. Vi samlar en mångfald av branscher...
om oss Dagens Opinion riktar sig till engagerade och intresserade proffs inom opinionsbildning, kommunikation och samhällsförändring. Vår ambition är att utveckla, utmana och underhålla vår...