Det finns några fördelar med att vara journalist. Just, typ klockan 1.21 och ’shit vad sent igen’, kan jag bara komma på en fördel. I jobbet ingår att gå mot strömmen, titta åt ett annat håll än kollektivet. Det är en fördel, tycker jag. Jag tänker utnyttja min fördel nu.
Alla, i alla fall alla förändringsbenägna och alla som inte har slitit till sig något revir att försvara än, är entusiastiska över martech och digitaliseringen av marknadsföringsprocessen. Och absolut, det verkar lovande. Konsumenterna ska få exakt de budskap och mervärden de frågar efter i en given stund och detta ska omsättas till mer eller mindre automatiserade affärer. Alla nöjda och glada.
Jag tänker mig att det behövs ett antal komponenter som levererar ovanstående lyckoprocess.
1. Kraftfull datainsamling från många olika öppna och slutna källor så att det går att ta reda på vad hur varje är beskaffad och vad individ egentligen vill i olika sammanhang.
2. Analys av insamlade data, helst självlärande och automatiserad och givetvis byggd på artificiell intelligens.
3. Budskaps/mervärdesfabrik, som tar fram mervärden i form av ux, content, erbjudanden.
4. Budskapsspridare som ser till att rätt mervärden, content och budskap når rätt individ vid rätt tillfälle, nog en del av det programmatic gör.
5. Kanaler att distribuera mervärden, content och budskap igenom fram till individen, eller ja konsumenten då.
Vi har alltså en maskin här som gör jobbet för marknadsförare. I Kina testas även själva utformningen av kampanjer och budskap via artificiell intelligens. Systemet A/B-testar till och med kampanjerna för olika målgrupper. Allt det här låter bra. Men en sak verkar konstig.
Den andra diskussionen handlar om konsumenternas ökade makt. Det är egentligen konsumenterna som äger varumärkena och det går inte längre bara att kommunicera med dem. Dagens konsumenter kräver ständig dialog på sina villkor. Konsumenterna vill ha full transparens och öppenhet.
Jag tycker den här bilden står i stark kontrast med den slutna och självtänkande och automatiserade svarta lådan till marknadsföringsautomat håller på att utvecklas på marknadsavdelningen, som bygger på att trycka ut budskap efter en avancerad och dold algoritm, som konsumenterna nog inte fått frågan om de ville ha.
Lägg därtill att plattformarna där mycket av den svarta lådans magi ska realiseras, Snapchat, Facebook och Instagram ifrågasätts allt oftare.
Den tidigare chefen för användartillväxt hos Facebook, Chamath Palihapitiya, avslöjade under ett framträdande på Stanford Graduate School of Business att han är kritisk till sociala medier i dag. Han beskriver dem som ”en kortsiktig, dopamin-driven feedbackloop som vi skapat och som förstör det sätt som samhället fungerar på”.
Ännu värre är om användarna börjar tappa engagemanget i sociala medier. Då försvinner liksom den målgrupp som den automatiserade processen skulle kommunicera med.
Kanske gäller det för alla som vill komma ut med sitt innehåll, sina budskap och sina mervärden att komma till en insikt att det finns en risk i att lägga allt hopp till en svart låda fylld med martech.
Rolf van den Brink, ansvarig utgivare
Dela inlägg
Rolf van den Brink
DO JOBB
Almega Tjänsteföretagen söker en strategisk och engagerad förbundsdirektör som vill leda och utveckla vårt arbete för att stärka tjänstesektorn. Vi samlar en mångfald av branscher...
om oss Dagens Opinion riktar sig till engagerade och intresserade proffs inom opinionsbildning, kommunikation och samhällsförändring. Vår ambition är att utveckla, utmana och underhålla vår...