Sveriges största mediekoncern Bonnier har på kort tid tappat två av sina tyngsta ägare. Google och Facebook slukar koncernens annonsintäkter. Men Bonniers styrelseordförande Carl-Johan Bonnier anar ändå morgonluft och tror på intäkter från redaktionellt innehåll.

Våren 2016 gick systrarna Jeanette och Charlotte Bonnier gick båda bort inom en ganska kort tidsrymd. De kontrollerade tillsammans runt 20 procent av Bonnier och var aktiva ägare.

– Det är tråkigt. De var starka personligheter, säger Carl-Johan Bonnier, styrelseordförande i Bonnier AB.

Påverkas maktbalansen och Bonniers utveckling när så pass mycket makt flyttas?
– Det kanske det gör, samtidigt hade vi även innan deras bortgång ett spritt ägande. Det är för tidigt att säga. Det har varit en lång process. Jeanette och Charlotte var relativt gamla, över 80 år, när de avled. Jeanette var aktiv i Bonnier AB styrelse. De har varit väldigt dominanta och starka personligheter som kommer att saknas oerhört som människor bland oss delägare.

Carl-Johan Bonnier påpekar att personerna som styr Bonniers bolag har ändrat karaktär.

– Fram till 1989 hade vi en stark enmansstyrning av Bonnier genom Albert Bonnier. I dag är bolagsstyrelser generellt mer specialiserade. I dag är har vi en majoritet av icke familjemedlemmar i våra viktigaste styrelser.

Hur är stämningen i ägarkretsen?
– Den är bra. Vi har en bra sammanhållning. Självklart skulle vi gärna se en starkare resultatutveckling, men så verkar vi också på en marknad som förändras dramatiskt, och där vi måste göra stora investeringar i att förnya våra produkter. Där en tredjedel av våra affärer är annonsberoende och under stenhårt tryck från inte minst Facebook och Google. Vi försöker transformera våra journalistiska verksamheter till en digital miljö. Det tar tid. Men jag tycker att det ser mer hoppfullt idag än det gjorde för några år sedan.

Är det då Google, Facebook och de andra amerikanska konkurrenternas utvecklingskurvor som böjer av neråt?
– Nej, tvärtom så tar Google och Facebook nästan hela den globala tillväxten i mobil annonsering. Däremot ser vi att det finns ett intresse från konsumenterna att betala för kvalificerad nyhetsjournalistik.

Är det betalningsviljan för redaktionellt innehåll bland konsumenterna som visar vägen fram för Bonnier?
– Nja, vi är ett väldigt fragmentiserat företag i dag, men det är det området som är mest utmanat inom vår traditionella verksamhet. Sedan har vi helt andra områden, nya satsningar som exempelvis digital utbildning, och vårt mest traditionella område, böcker, som inte är beroende av annonser. Inom böcker står vi stabilt både i Sverige, och inte minst i Tyskland, där vi är tredje störst. Vi har också en stor fastighetsrörelse och en del investeringar i övrigt.

Lägger ni mer kraft på fastighetsrörelsen i dag eller växer den fram av sig själv?
– Successivt har vi givit den mycket större uppmärksamhet. Förut var den en serviceverksamhet åt våra bolag, sedan mitten av 80-talet har det blivit ett eget affärsområde, som vi har ägnat oss professionellt åt. Området gav rörelseintäkter på 500 miljoner kronor år 2016 och värdet av fastighetsbeståndet uppgick till knappt 9 miljarder kronor.

Måste man ha den typen av sidverksamhet föra kunna driva och medie- och förlagsverksamhet i dag?
– Nej, det behövs inte. Alla verksamheter står på egen grund.

Hur aktiv är ägarkretsen i Bonnier i dag?
– Det är lite olika. Vi har ett Family council som är ett utskott av bolagsstämman där vi är 17 delägare som möts ett antal gånger per år.

Hur jobbar ni med återväxten av Bonnier-ägare?
– Vi är hyggligt fertila. Sedan jobbar vi medvetet med att skapa ett intresse för verksamheterna bland nästa generation delägare.

När ägarkretsen breddas tycks det som ledningen i era bolag bemannas av folk från Handels, duktiga ekonomer, som springer maraton, leder fotbollslag och som dessutom är framgångsrika. Hur ser du på den bilden?
– Den är grovt förenklad. Däremot är det en allmän trend i samhället med professionalisering eftersom det har blivit mer komplicerat att driva företag. De är större krav på företagsledare i dag. Men jag skulle vilja säga att det alltid har varit professionella ledare här.

Går det att kombinera den här professionalismen med det som är grunden för Bonnier, starka publicister och starkt innehåll?
– Ja, det gör det ju. Det var ju Bosse Strömstedt (tidigare chefredaktör på Expressen) som pratade om samarbetet mellan bokstäver och siffror. Och jag upplever att våra publicistiska ledare är oerhört starka och oerhört viktiga även idag.

BONNIER I SIFFROR
Bonnier AB, där medierna och bokförlagen har de senaste åren tappat i omsättning från omkring 30 miljarder kronor till runt 25 miljarder. År 2011 hade koncernen över 10 000 anställda, fyra år senare återstod cirka 8 000.

BONNIERS PROGRAMFÖRKLARING
”Vi har passion för medier, individens förmåga att påverka och förändra, yttrandefrihet och ett familjeföretags engagemang”.