HiQ, Flex, Zuora och Telenor Connexion om den nya formen av delningsekonomi – abonnemangsekonomi.
Företagen HiQ, Flex, Zuora och Telenor Connexion har i ett samarbete med Husqvarna tagit fram en uppkopplad verktygsbod, Husqvarna Battery Box där kunder kan hyra verktyg ett par timmar i stället för att behöva köpa produkterna. Det grundas i abonnemangsekonomiformen där kunderna är nöjdare om de kan abonnera på en tjänst eller produkt när de har behov av den än om de äger den.
– Analysföretaget Gartner förutspår att mer än 80 procent av samtliga mjukvaruföretag har bytt till en affärsmodell baserad på abonnemang tills 2020. Dessutom förutspår IDC att 50 procent av världens största företag, kommer att för den övervägande delen av sina affärer, vara beroende av sin förmåga att utveckla digitalt anpassade produkter, service och upplevelser, säger Sepideh Sadjadi, affärsutvecklingschef på Flex och fortsätter:
– Digitalisering blir en del av traditionella industrier och produkter. Därigenom ser vi en större efterfrågan på vår expertis också. Våra kunder efterfrågar vår hjälp för att anpassa och utveckla sina produkter och hitta nya affärsmodeller för en uppkopplad värld. Tidigare efterfrågade våra kunder vår erfarenhet av produktion men nu samarbetar vi redan i utvecklingsfasen i det som vi kallar Sketch-to-Scale, det vill säga från idé till massproduktion.
Flex utvecklar och producerar uppkopplade produkter (IoT) för att hjälpa företag konkurrera i ”The age of intelligence”, som Sepideh Sadjadi beskriver det.
– Vi ser en framtida utveckling där stand-alone produkter kan komma att konkurreras ut av produkter som ingår i större system. De produkter som är kopplade till ett ekosystem kommer att kunna leverera ett större värde för konsumenten.
Tanken är att företag som anammar denna typ av nya affärsmodeller ska bli morgondagens ledare på marknaden.
– Många företag som står inför dessa förändringar vänder sig till företag som Flex för att ta hjälp av vår teknik- och industrikompetens för att kunna uppnå sina mål.
It-konsulten HiQs affärsutvecklingschef, Magnus Gens, om samarbetet:
– När Husqvarna skulle utveckla BatteryBox insåg de snabbt att det var kritiskt att kunna utveckla en lösning snabbt. Idén med detta var att tidigt komma till en punkt att det fanns något att utvärdera mot riktiga kunder/användare. Det var här vi kom in i bilden.
Magnus Gens fortsätter:
– HiQ specialiserar sig på att utveckla tekniska tjänster som människor gillar att använda. Men för oss är det också viktigt att inte stanna här, det gäller att få användarna att efterfråga framtidens tjänster i praktiken. Så hur kan det gå till? Allteftersom kunderna gillar tjänsterna, och intygar om att de förenklar deras liv, kan vi lägga till funktioner gradvis. Det är detta kontinuerliga arbete som i praktiken flyttar användarnas beteende och förväntningar, det är detta som är essensen i det som idag lite slarvigt kallas för digitalisering. Alla blir vinnare.
Abonnemangsekonomin varit utbredd under lång tid inom områden som tidningsprenumerationer, gymkort och kollektiva transportsystem. Skiftet sker nu när fler områden börjar tillämpa samma affärsmodell genom digitala möjligheter.
– Ibland används begreppet digitalisering lite oprecist, det vi ser nu är egentligen en fas av teknikutveckling, som möjliggör väldigt kraftfull tjänsteutveckling. Genom den utvecklingen vi ser av appar, hemsidor och e-handelslösningar flyttas människors förväntningar och kunskap i ett mycket högt tempo. Man kan se det som en slags kollektiv utveckling som både innebär möjligheter samt utmaningar för gamla såväl som nya aktörer.
Hur ser den framtida affären inom abonnemangsekonomi ut?
– I sin renaste form innebär abonnemangsekonomi att ett levererande företag upphandlar produkter på traditionellt manér för att sedan erbjuda tillgänglighet till att använda dessa prylar till sina kunder som en tjänst. För att sticka ut ur mängden och inte fastna i brus krävs enkla och relevanta budskap. Paketeringen av tjänsterna blir en nyckelfråga då både marknadsföring och it-system behöver vara skräddarsydda för erbjudandet. För att lyckas med detta krävs att företagen i fråga utvecklar sin förmåga till att räkna på utnyttjandegrad, marknadsföring samt utveckling av digitala lösningar.
Hur påverkas ni av abonnemangsekonomin och hur kan ni dra nytta av den?
– I dagens samhälle kan vi se att alla varianter av delningsekonomi – inklusive abonnemangsekonomi – inkluderar appar och hemsidor. Och bakom dessa står en server eller molntjänst. Vi bygger dessa digitala lösningar och gör dem säkra, användbara, tilltalande och möjliga att underhålla under lång tid. Företag som vill erbjuda sina kunder den här typen av lösningar behöver dessutom utveckla sin interna förmåga att få ut nya varianter av sina tjänster, baserat på kundernas förväntan, i en hög takt. Det är här vi kommer in i bilden, vi utvecklar alla dessa förmågor hos våra kundföretag. Skickliga aktörer inom abonnemangsekonomi kommer att fortsätta utveckla och förfina sina erbjudanden och tjänster. Utmaningen blir att få både nya och gamla användare att efterfråga de tjänster som ligger i företagets framtidsstrategi, avslutar Magnus Gens.
Elizabeth Glover är europeisk marknadschef abonnemangsekonomi-företaget Zuora och hon upplever att det är det förändrade kundbeteendet som driver den nya affärsmodellen framåt.
– Kunderna har ändrats och de letar efter nya sätt att interagera med företag och organisationer. De har också nya förväntningar där de efterfrågar nytta och resultat snarare än ägarskap och personaliserade erbjudandet som ständigt förbättrats, säger hon och lägger till:
– Det har förändrat sättet företag säljer sina produkter och tjänster och under de senaste nio åren har vi sett en explosion av nya affärsmodeller designade att engagera kunderna i långsiktiga relationer med företagen – tänk på aktörer som Netflix, Prime (Amazon), Uber, Spotify, Salesfore och Zendesk.
Begreppet abonnemangsekonomi (The Subscription Economy) myntades av Zuoras vd Tien Tzuo för att beskriva den nya eran av företag och affärsmodeller anpassade efter det förändrade kundbeteendet.
— I den nya eran handlar allting om relationer och fler och fler kunder blir abonnenter för att abonnemangsekonomiska företag erbjuder kunder produkter och tjänster som bättre passar den nya efterfrågan.
Enligt Elisabeth Glover drivs abonnemangsekonomi utifrån dessa förändrade kundpreferenser:
– Fortsatt värde
– Minnesvärda upplevelser
– Fullbordande ”on-demand”
– Tillgång i realtid
– Personaliserade tjänster
Mats Lundquist är vd på Telenor Connexion, ett IoT-företag som bidrar till abonnemangsekonomi genom uppkopplingen. Han berättar hur den framtida affären inom abonnemangsekonomi ser ut:
– För våra kunder som säljer konsumentprodukter och särskilt kunder i bilindustrin är abonnemangsekonomi en väsentlig del av growth-strategin. Den är särskilt värdefull för företag som säljer produkter som kräver stora investeringar – som bilar.
Han lägger till:
– Samtidigt är abonnemangsekonomin också bra för produkter som inte används dagligen och är en modell som möjliggör för att expandera målgruppen till människor som aldrig skulle köpa en sådan produkt.
Dela inlägg
Rolf van den Brink
DO JOBB
Almega Tjänsteföretagen söker en strategisk och engagerad förbundsdirektör som vill leda och utveckla vårt arbete för att stärka tjänstesektorn. Vi samlar en mångfald av branscher...