“Fredens mästerskap “ är parollen för VM i fotboll 2018 i Ryssland. Onekligen en propagandaseger för den ryske presidenten Vladimir Putin.

 

I rysk tv dominerar VM och sänds hela dagarna. Min son, som är 20+ intervjuades två gånger av olika ryska kanaler.

 

Det som gör VM så stor det är att det går bra för värdnationen. Ryssland har lyckats ta sig fram till kvartsfinalen precis som Sverige, något som ingen räknat med.

 

Vladimir Putin har lyckats splittra Europa. Först skulle alla bojkotta Ryssland men nu verkar det som om det är bara England och dess kungahus som inte kommer efter ännu ett misstänkt fall av nervgasförgiftning.

 

Svenska politiker åker från Almedalen till Samara för att se på Sveriges match senare i eftermiddag. Frankrikes president Emmanuel Macron åker också till Ryssland för att se på semifinalen. Belgiens och Spaniens kungar var redan där och i Kroatien tävlar presidenten och premiärminister om vem ska åka till Ryssland.

 

Fotbollsarenor ser ut som rymdskepp och när du väl kommer in i dem är det svårt att inte känna något annat än lycka, berusning. Du känner lyckan därför att fotboll är störst när det gäller upplevelseindustrin och utan huliganer är VM en stor och städad medelklassfest, där alla gillar alla.

 

Jag åkte dit mest för sonens skull. Han älskar fotboll och det är den viktigaste beståndsdelen i hans liv.

 

Under resans gång upptäcker man att att allt är en upplevelse, att Ryssland är trevligt, stort, folk är trevliga och att man vill återvända dit.

 

Det är som på en middag. Man vill inte förstöra stämningen genom att upp känsliga ämnen som ökad censur, massgripanden av demonstranter och svåra missförhållanden för hbtq-personer. Den ryska regeringen har tagit i med hårdhandskarna mot mänskliga rättigheter under 2017, slår människorättsorganisationen Human Rights Watch fast.

 

Jag såg två matcher som spelades i ryska enklaver vid Östersjön och inte i det egentliga Ryssland.

 

Reser man till Kaliningrad och Sant Petersburg upptäcker man att vi en värld delad i två. Och det är svårt att förstå att varför ska det finnas två världar när det är fråga om bara en värld.

 

Men det är gränsen, taggtråden, militärerna med hundar och passkontrollerna som delar en värld i två. Och det är inte alltid ryssarna som är problemet.

 

Vi hyrde en bil i Gdansk i Polen för att åka till Kaliningrad. Det blev stopp – inte på den ryska sidan- utan på den polska sidan. De ville inte tillåta att vi tar en polsk hyrbil in till Ryssland.

 

Vi tillbringade 5 timmar på gränsen stoppade av EU och Polen.

 

Därifrån tog vi en svart taxi till Kaliningrad och lämnade bilen vid gränsen. Staden var redo för festen. Det är en militariserad zon och en stad men precis som hemma här som upplevs inte militärer och poliser som hot utan snarare som skydd och garanti att terrorister inte kommer att slå till.

 

Ryssarna var trevliga och nyfikna. Överallt unga volontärer som ger dig high five. Och så var det där med “Fredens mästerskap.”

 

Vi träffar en börsmäklare från London. Han intervjuas i rysk tv. Han bara berättar hur underbart Ryssland är, hur trevliga ryssarna är, om hur vackra fantastiska ryska städer var. Jag kramade om honom och sa:

”Hehe, snart blir du inbjuden till Kreml av Putin”.

Han svarade:

”Seriöst. Jag gillar Putin. Jag gillar Putin och jag är här för hans skull. Vilka har vi i Europa? Kolla vilka ledare vi har? Vi har ingen.”

Jag tittar på honom.

”Tror du att vi är ärliga”, frågar han. ”Jag jobbar i London som är världens centrum för pengatvätt. Jag vet, jag är börsmäklare”, säger han.

 

Men det är trots allt VM-fest och prat om politik ska inte förstöra festen. Det går så bra för Sverige. Jag och sonen var lyckliga när Sverige slog ut Schweiz i rymdskeppet i Sant Petersburg i tisdags. Och sonen var lycklig för att komma dit för en av hans första böcker som lästes upp för honom när han var ett litet barn var “Andrejs längtan” av Barbro Lindgren. Boken handlade om Andrejs sökandet efter sin mamma i den stora staden.

 

VM i Ryssland är en fantastisk framgång för Sverige. Det var 24 år sedan Sverige spelade en kvartsfinal. Hur många gånger i våra liv får vi uppleva detta?

 

Andrej saknade sin mamma. Västvärlden saknar ledare. Var VM i Ryssland en inbjudan av Vladimir Putin till att bli allas vår pappa? Han visade i alla fall att han kan fixa en gigantisk fest och att han har bästa vodkan i världen.

 

Tonchi Percan