Den svåra statsfinansiella situationen i främst många europeiska länder och USA liksom den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna leder till en svagare global ekonomisk utveckling framöver. Kraften och varaktigheten på avmattningen är mycket osäker och såväl Konjunkturinstitutet och Riksbanken som Finansdepartementet har de senaste veckorna kraftigt skrivit ner sina prognoser.
För att trygga Sveriges handlingsutrymme ställs krav på säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Alliansregeringen var tydlig i valrörelsen med att inkomstskattereformer genomförs först när det ekonomiska läget tillåter. Inriktningen på politiken är att på ett ansvarsfullt sätt möta inbromsningen på arbetsmarknaden och fortsätta att stärka välfärden liksom förutsättningarna för jobb, företagande och tillväxt.
I syfte att möta inbromsningen på arbetsmarknaden föreslår regeringen en kraftig satsning på infrastruktur. Fem miljarder kronor satsas på järnvägar och vägar och 495 miljoner satsas på bredbandsutbyggnad. Samtidigt stärker vi ungas ställning på arbetsmarknaden genom sänkt restaurangmoms och satsningar på utbildningsväsendet.
Utöver krisen ställer globaliseringen nya krav på Sverige. Vi behöver bygga vidare på vårt lands styrkor, såsom en kunskapsintensiv industri, en växande tjänstesektor och en välutbildad arbetskraft. Vi har inom regeringen enats om ytterligare åtgärder för att stärka förutsättningarna för företag att växa och anställa.
I den internationella konkurrensen måste svenska företag kunna rekrytera utländska experter och andra nyckelpersoner. Därför finns särskilda skatteregler för personer som klassas som experter. Vi är nu överens om att genomföra en förenkling av den så kallade expertskatten.
Framöver kommer utländsk personal som tjänar mer än två prisbasbelopp per månad (88 000 kronor, 2012) alltid att beskattas enligt dessa regler. På så sätt blir det enklare och mer förutsägbart när företag rekryterar utländska medarbetare, samtidigt som det blir mer attraktivt för högkvalificerade personer att arbeta och forska i Sverige. Då blir det också enklare för företag att förlägga forskning och huvudkontor i Sverige.
Goda villkor för små och medelstora företag är avgörande för att jobben ska bli fler. Därför föreslår vi också ytterligare förenklingar i de så kallade 3:12-reglerna. Schablonbeloppet i förenklingsregeln höjs till 2,75 inkomstbasbelopp (vilket gör att 143 275 kronor kan tas ut som utdelning, att jämföra med 2006 då motsvarande siffra var 64 950) samtidigt som vi inför ett tak på 90 inkomstbasbelopp för hur mycket utdelning som behöver beskattas som inkomst av tjänst.
Motsvarande lättnader kommer enskilda näringsidkare till del genom en höjd räntefördelningsränta med en halv procentenhet. Med dessa förändringar stärks förutsättningarna för anställningar och investeringar likväl som för att utveckla och förlägga högavkastande och innovativ verksamhet i Sverige.
För att ytterligare stärka företags utvecklingsmöjligheter föreslår vi att avdragsrätten för forskning och utveckling utökas i enlighet med den så kallade handelshögskolemodellen. Nuvarande tillämpning av reglerna är för strikt och framöver ska det räcka att forskningen är av rimligt intresse för verksamheten för att avdrag ska vara möjligt.
Alliansen har genomfört en bred reformagenda, med sänkt bolagsskatt, sänkta socialavgifter, halverade socialavgifter för unga och slopad förmögenhetsskatt. När vi står på fastare mark och kan säkra ett reformutrymme är vi angelägna om att gå vidare med fler åtgärder för jobb, välfärd och tillväxt. En företagsskattekommitté ser över vilka regelförändringar som skulle skapa bäst förutsättningar för fler jobb och investeringar. Regeringen har också utsett ett nationellt råd för innovation och kvalitet i offentlig sektor.
Det är vår ambition att när ekonomin tillåter öka drivkrafterna för arbete och studier ytterligare samt att minska beskattningen av företag och riskkapital för att lägga grund för fler jobb, mer forskning, fler innovationer och ökad tillväxt. Ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget gör arbete mer lönsamt samtidigt som flaskhalsar motverkas, motståndskraften mot kriser stärks och matchningen på arbetsmarknaden förbättras. Höjd brytpunkt i den statliga inkomstskatten ökar antalet arbetade timmar i ekonomin och belönar ansträngningar, företagande och utbildning.
Med årets budget tar vi ansvar för Sverige i en turbulent tid. Stegen mot full sysselsättning går via förbättrat företagsklimat, en förstärkt utbildning och ökade drivkrafter för jobb och utveckling.
Anders Borg, finansminister (m)
Jan Björklund, utbildningsminister (fp)
Maud Olofsson, näringsminister (c)
Stefan Attefall, civil- och bostadsminister (kd)
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.