”Vem får plats på Nya Karolinska?”

Nu försvinner 200 vårdplatser. Alliansen i Stockholms läns landsting, det är dags att svälja stoltheten och tänka om kring Nya Karolinska Sjukhuset (NKS).
 

Annars kommer larmrapporter om överbeläggningar och beredskapslägen att dugga ännu tätare i framtiden.

Med den utveckling som nu sker inom sjukvården i Stockholmsregionen blir det svårt att erbjuda invånarna rätt vård inom rimlig tid. NKS är på väg att byggas. Samtidigt blir det allt tydligare att alliansen i Stockholms läns landsting har underskattat de konsekvenser som nya spjutspetssjukhuset får. Att leka med färre vårdplatser och en högst tvivelaktig finansiering är allvarligt. Det fanns möjlighet för att planera avsevärt bättre. Miljöpartiet har gång på gång lyft de problem som nu synas i samband med bygget av NKS, med noll respons.
 

Det är helt enkelt inte möjligt att från befintliga sjukhus flytta den mängd vård som krävs för att kunna ge NKS det högspecialiserade innehåll som planerat. Det första beslutet om att bygga NKS fattades år 2002, efter en utredning som pågått under ett år. I den ursprungliga motiveringen lyfts framförallt behovet av ett universitetssjukhus, specialiserat mot toppmodern forskning. Ingenting nämns om behovet av fler vårdplatser för en ökande och åldrande befolkning. Från Miljöpartiets sida har vi vid varje tidigare tillfälle när NKS diskuterats i Stockholms läns landsting, varit kritiska till att planering görs så sent. Elva år senare har verkligheten hunnit ikapp. Sjukhuset är på väg att byggas. Inom ett par år kommer vård att börja flyttas över från det gamla KS till NKS. Samtidigt har vi en dramatiskt förändrad situation för akutsjukvården i Stockholm läns landsting med permanent höga beläggningstal och en ökning i vårdkonsumtion på sex procent per år. Eftersom det nya sjukhuset de facto är mindre än det gamla, innebär det att alla verksamheter inte kommer att kunna flyttas över. Det kommer skapa tryck på att övriga akutsjukhus kan ta emot ökade vårdvolymer från de som inte längre får plats på KS.

Vi vill nu och hoppas nu att alliansen tänker om och inser att nya Karolinska kommer att behöva bli väsentlige mycket mer likt gamla Karolinska, för att kunna möta befolkningens behov av vård.

I en nyligen publicerad rapport från revisorerna framgår det att akutmottagningarna i Stockholmsregionen riskerar att ställas inför en omöjlig situation, om vi inte lyckas ändra patientströmmarna bort från akuten till andra delar i vården. Än så länge finns det tyvärr inget som tyder på att vi skulle lyckas med det. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting har även de signalerat att vi kan få kapacitetsbrist i systemet i samband med överflyttningen från gamla till nya KS. En vårdinfarkt riskerar alltså att drabba Stockholm läns landsting. Att något annat landsting eller för den delen annat land skulle skicka patienter till Stockholm för högspecialiserad vård, när vi inte klarar av att sköta basuppdraget för våra egna invånare känns mycket osannolikt.

En av nyckelfaktorerna för att kunna göra den planerade utflyttningen av vård från KS till andra sjukhus är att nödvändiga investeringar görs. Ett sådant exempel är Forsknings och Innovationsplatsen på Karolinska Huddinge. Där sjukhusledningen öppet sagt att de ansåg att denna investering borde göras omedelbart, men där beslutet istället blir att skjuta den på framtiden efter 2018. Av erfarenhet vet vi också att förseningar i byggandet av nya vårdlokaler i Stockholm är mer regel än undantag.

En ytterligare nyckelfaktor som för att på ett framgångsrikt sätt kunna lyckas flytta ut vården från nuvarande KS till övriga sjukhus, är ett väl planerat verksamhetsinnehåll. Nu i dagarna har vi för första gången sett ett utkast till vilka verksamheter som ska vara med och vilka som ska flyttas ut. Att detta beslut kommer så sent skapar, tvärt emot vad som sades i projektets inledning, stora merkostnader. Exempelvis får skattebetalarna hosta upp ytterligare nära 99 miljoner kronor mer än beräknat för att montera in extra stålkonstruktioner för den strålningsverksamhet som behöver finnas i sjukhuset. Utöver detta har det visat sig svårt att skapa bra lösningar för att rent praktiskt kunna flytta ut vården. I fallet med bröstcancer, en av de vanligaste cancersjukdomar, har resultatet blivit en fragmentariserad verksamhet som ogillas starkt av både patientföreningar och proffesion.

Miljöpartiet tycker att det av största vikt att alla invånare i Stockholm kan känna tillit till vården. Att de vet att den dagen de är i behov av snabb vård så finns det plats för dem. De behöver också kunna lita på att vården är av god kvalité och att personalen har tid för dem och deras behov. Med den utveckling som nu sker inom vården i Stockholm län är risken att invånarna i framtiden med rätta inte kommer att kunna känna sig säkra på rätt vård inom rimlig tid.

 

I klartext riskerar vi en vårdinfarkt för sjukvården i Stockholm. Det är dags för majoriteten i Stockholm läns landsting att svälja stoltheten och tänka om kring nya Karolinska."

Tomas Eriksson (mp), vice gruppledare Stockholm läns landsting