Just nu ligger det på länsstyrelsen på Gotland att föreslå nya potentiella naturskyddsområden på norra Gotland, där kalkbrytningsindustrin, med finska Nordkalk i spetsen, har intressen. Uppdraget ska redovisa sina slutsatser senast 27 mars.
Men den politiska uppföljaren till konflikten kring Ojnareskogen 2012, som också blev en valfråga för Miljöpartiet, är i full gång.
I en interpellation till näringsminister Mikael Damberg (s) pekar Gotlandsmoderaten Jesper Skalberg Karlsson på betydelsen av kalkstensproduktion på norra Gotland, både som beståndsdel i cement och de jobbtillfällen som den innebär.
Jesper Skalberg Karlsson lyfter fram uppfattningen att processen som rör utvidgning av området som Natura 2000-område varit för kort och ensidig och att det kan resultera i att all kalkbrytning på norra Gotland omöjliggörs.
”Enligt min mening är denna påskyndade process olycklig. Jag ifrågasätter om bildandet av nya och utvidgade Natura 2000-områden borde prioriterats högre än såväl riksintresset för kalkbrytning som regional utvecklingspotential och hundratals arbetstillfällen”, skriver han i interpellationen och frågar Mikael Damberg:
”Vilka initiativ tänker närings- och innovationsministern ta för att stå upp för den nationellt viktiga kalkindustrin och säkra de gotländska arbetstillfällena?”
Även vänsterpartisten Jens Holm vill pressa regeringen om kalkbrotten på Gotland, fast ur motsatt perspektiv. Han vill påskynda processen med att skydda naturområden och stoppa exploateringsmöjligheter.
Han får ett interpellationssvar från miljöminister Åsa Romson (mp) som påminner om att Naturvårdsverket senast 27 mars ska redovisa sin analys till regeringen, vilken i sin tur ska bereda förslag om nya skyddsområden till Europeiska kommissionen.