Utredningen, SOU 2018:56, har genomfört en översyn av det offentliga främjandet av utländska investeringar i Sverige. Utredningen har jämfört de svenska insatserna med tre referensländer: Nederländerna, Danmark och Finland. Slutsatserna visar att Sverige måste förstärka och förbättra insatserna för att inte halka efter.

slutsatser
* ”Relativt många” regioner har identifierat samma eller liknande styrkeområden. Sveriges framgångsfaktorer och styrkeområden är ofta ”relativt lika” andra länders. Det innebär att konkurrensen om investeringarna är ”stor både mellan regioner i Sverige och mellan regioner i norra Europa”.
* Framgångsfaktorer och styrkeområden kan bli skarpare ”genom en mer framåtblickande analys av de kommande investeringsbehoven” och på vilket sätt Sverige positionerar och marknadsför sig. Genom ”ett mer proaktivt förhållningssätt till positionering skulle Sverige kunna finna mer unika styrkeområden och arbeta upp en förståelse för svenska framtida framgångsfaktorer”.
* Svenska institutet (SI) ”bör ha det övergripande generella ansvaret för att samordna varumärkesbyggandet för Sverige”. Då ska SI arbeta genom Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU). SI ska göra NSU mer känt hos ”de många olika intressenterna” inom svenskt varumärkesbyggande.
* Det saknas en strategi och kommunikationsplan specifikt för att öka de utländska investeringarna i Sverige. Den ska utvecklas av Business Sweden i  nära samarbete med Utrikesdepartementet (UD). som uppdragsgivare.
* Den strategiska kommunikationsplanen och innehållet i kommunikationen bör förankras med deltagarna i samverkansgruppen Team Sweden Invest (samordning av främjande myndigheter).
* Intervjuer med svenska främjandeaktörer och utländska främjandeorganisationer om resurstilldelningen, visar ”tydligt att Sverige riskerar att halka efter i utlandsrepresentationen för investeringsfrämjandet”.
* Sverige har en ”outvecklad eftervård av de företag som har investerat i landet” och jämförbara länder” har en betydligt effektivare kontakt med företagen genom uppföljande intervjuer, enkätundersökningar och olika former av nätverkande”.
* Andra länder har mer ”utvecklade metoder för att välkomna personal och medföljande” när nya företag etablerar sig i landet.
* I de länder där eftervården  prioriteras utgör investeringar av nyetablerade företag ”en betydande andel av de utländska investeringarna”.
* Sverige bör utveckla en ”mer aktiv organisation både nationellt och regionalt för att följa upp hur företagen upplever sin etablering, vilket stöd man behöver för att göra tilläggsinvesteringar och säkerställa att personal och medföljande trivs i Sverige”.
* Utländska bolag som etablerar sig i landet har ”en i huvudsak starkt positiv upplevelse av Sverige” och enligt Business Sweden har planerar 72 procent av företagen som har investerat i Sverige de senaste fem åren att expandera sin verksamhet i landet inom de närmaste åren”.
* Sverige har ett Net Promoter Score (NPS) på 5 procent.
* Sveriges index dras ner av möjligheterna att hitta rätt kompetens och det särskilt inom eftermarknad, produktutveckling och affärstjänster.
* Närheten till kunder, bra flygförbindelser och närhet till samarbetspartners talar för Sverige. Tillgång till prisvärd och grön energi, hållbar produktion och andra insatsvaror och tillgången på bostäder rangordnas lågt. De svenska insatserna för att främja samarbete och innovation, samverkan om forskning och utveckling, samt svenska testmarknader hamnar i mitten av styrkeområdena.
Med rätt insatser skulle de högkvalitativa investeringarna fördubblas till 50 stycken per år från och med 2020 med ”större resurser för marknadsföring, försäljning och eftervård.”
 
Utredningen föreslår att regeringen ökar insatserna för att få investerare till Sverige med 44 miljoner kronor per år.
* 12 miljoner så att Business Sweden kan ta fram en kommunikationsplan och en kommunikationsstrategi, ökar resurserna för kampanjer och ta fram digitala verktyg.
* 2,5 miljoner till en samordnare som bistår med kartläggning av behov och myndighetskontakter.
* 2 miljoner kronor till en analys av framtida styrkeområden för Sverige.
* 4 miljoner till en ”Welcome to Sweden”-funktion samt expatcenter i Lund, Göteborg och Stockholm.
* 4 miljoner till stärkt eftervård av investeringar.
* 0,8 miljoner kronor till en kommun-coach på Business Sweden med uppdrag att stötta lokala företrädare.
* 15 miljoner kronor till ökad permanent utlandsrepresentation.
* 0,75 miljoner kronor till att använda exportinsatserna Born Globals och Going Global till investeringsinsatser.
* 2 miljoner kronor till att stärka SIs roll i arbetet med varumärket Sverige.
* 1 miljoner kronor till Tillväxtanalys till utvärdering av insatserna.  
 

de gjorde utredningen
Jan Larsson, särskild utredare
Susanna Silversol, sekreterare

experter
Pia Roed, kansliråd, UD
Johan Norin, ämnesrådet i näringsdepartementet
Bengt Toresson,  , departementsrådet i miljö- och energidepartementet
Björn Wollentz, militärsakkunnig i försvarsdepartementet
Ulrika Cederskog Sundling, vd, Business Sweden
Johan Eklund, professor, Entreprenörskapsforum
Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom, Stockholms Handelskammare
Isabella de Feudis, vd för Riskkapitalföreningen
Stefan Johansson, vd för Ingenjörssamfundet
Torbjörn Bengtsson, affärsutvecklare
Peter Alberius, chef för Rise
Ann-Christine Schmidt, chef för Skellefteå Kraft