Enligt den så kallade Buffertkapitalsutredningen, som i dag överlämnas till regeringen, är fem AP-fonder ineffektivt och kostsamt.
 
Avsaknaden av samordning i administrationen av fonderna har kostat cirka 250 miljoner kronor per år, samtidigt som strukturella problem kostat en procent i förlorad avkastning varje år. Totalt handlar det om närmare nio miljarder kronor per år i utebliven avkastning, vilket har en negativ påverkan på den allmänna pensionens stabilitet.
 
Därför föreslår regeringens särskilde utredare Mats Langensjö, som i dag presenterar förslaget i DN Debatt, att dagens fem AP-fonder minskar till tre och att en ny myndighet skapas.
 
Den nya myndigheten föreslås heta Pensionsreservsstyrelsen, PRS, och syftar enligt Mats Langensjö till ”att få ett tydligare huvudmannaskap med helhetsperspektiv”. De tre AP-fonderna ska dock ha tre oberoende och självständiga fondstyrelser inom myndigheten, och dessa styrelser utses av myndighetens styrelse.
 
PRS bör också ha ett nära samarbete med Pensionsmyndigheten, då pensionsreserven ”spelar en central roll i pensionssystemet”. Myndighetens uppdrag blir att skapa så hög avkastning som möjligt.
 
Enligt Mats Langensjö kommer förslagen att ge ”ett bättre bidrag till pensionssystemets finansiella stabilitet från buffertkapitalet, en tydligare och mer transparent struktur som ökar verksamhetens legitimitet hos allmänheten samt en god miljö för professionalism och långsiktighet i förvaltningsorganisationen”.
 
Ett alternativt förslag som utredningen lägger fram är att samla pensionsreserven i en enhetlig fond, något som ”skulle ge ännu bättre riskkontroll och mer kostnadseffektiv förvaltning”.
 
Detta förslag är dock inte helt okontroversiellt. Bland annat har Socialdemokraterna sagt nej till det.
 
Buffertkapitalsutredningen tillsattes i höstas med syftet att se över AP-fondernas regelverk och skapa bättre avkastning.