Utan tvekan väckte Laura Hartmans debattartikel känslorna hos aktörerna som levererar välfärdstjänster.
 
Almegas presschef David Wästberg antydde att Laura Hartman hade politisk agenda.
Vårdföretagarna själva gick till motattack på sin hemsida och slog ett slag för branschen som växer fram.
Självaste Urban Bäckström, vd för Svenskt Närgingsliv dundrade till och kallade rapporten för "bedrövlig".
SNS gjorde själva viss avbön och ”rättade” till en del fel i rapporten.
 
Anne-Marie Lindgren på Arbetarrörelsens tankesmedja backar dock upp SNS forskningschef och kallar SNS-rapporten för ”rena rama dynamiten” i en analys.
 
– Vi har båda försökt utgå från de befintlig studier som har gjorts. Det finns ännu ingen egen forskning om vad avregleringen innebär. Det var också utgångspunkten för mig. Man får lägga ett pussel av forskning som har gjorts och då får man fram en bild. Det går inte att hitta belägg för försämringar. Det går heller inte att belägga om det blir billigare och bättre efter avregleringar.
 
Anne-Marie Lindgren är övertygad om att det inte spelar så stor roll vem som driver vård eller skolor.
– Det är inte driftsformerna utan styrmekanismerna som är avgörande. Delvis ger de styrmekanismer som finns väldigt konstiga incitament. Det värsta exemplet är landstinget i Stockholm. Där får vårdgivare betalt per besök, fast all forskning säger att man ska betala vårdföretag per listad.
Då blir det två besök för i stället för ett för patienter som till exempel har ont i örat och skadat foten.
Anne-Marie Lindgren ger ett annat exempel.
– Betalningen sätts efter vem som gör blodprov. Gissa vem som gör blodprovet, sjuksköterskan eller läkaren?
 
Varför gör landstinget så?
– Jag vet inte. Det är jäkligt konstigt.
 
Anne-Marie Lindgren tror att SNS-rapporten kan leda debatten vidare.
– Jag hoppas det kan bli en tillnyktring i den debatt som handlat allt för mycket om svart och vitt. Man behöver faktiskt diskutera vad som är ett vettigt sätt att använda skattepengar på och vad som är bra styrmekanismer. I dag har vi en debatt som handlar om att man förändrar saker genom att ändra driftsformer. Det gör man inte.
 
Har det gått politik i frågan?
– Ja, det är en oerhört ideologiserad fråga. Det ligger på den borgerliga kanten. Där har ägandet gjorts till huvudfråga och inte styrning. Man har inte diskutera vilka villkor som gäller för att det ska bli bra.
 
Håkan Juholt (s) pratar om återreglering, är det som behövs?
– Det är ett annat ord föra att konstatera att de regler vi har i dag inte är bra. Det måste finnas spärrar mot oseriösa aktörer. Det måste gå att kräva pengarna tillbaka och gå till domstol.
Ersättningsreglerna behöver ses över. Man kan även kalla det för omreglering eller omgörning av regelverket.