Det här med egna kontra förtjänade kanaler har en egen logik när det kommer till ”riktiga” publicister och mediehus, som ju har möjligheten att publicera egna nyheter i sitt redaktionella utrymme. Ett aktuellt exempel är SVT, som den här veckan inte har gjort något undantag när det handlar om att stolt berätta om sina egna produktioners framgångar i internationella sammanhang, i samband med att ”Allt för Sverige” vann en Emmy.
 
Än mer uppmärksamhet har dock ägnats SVTs egensnickrade nyhet om de läckta kontouppgifterna till journalister och riksdagspolitiker, något som har svarvats till en akut riksangelägenhet (jaså?) och sedan pekar allmänheten till en särskild kampanjsajt för SVT-programmet Dold, där SVT har investerat i en databaslösning för att alla ska kunna söka på sin egen e-postadress.
 
Med nästan 20 års erfarenhet av att arbeta med PR för bland annat it-säkerhetsföretag konstaterar jag avundsjukt att troligtvis ingen SVT-journalist skulle nappa på ett sånt här upplägg om det hade kommit från någon annan.
Att kontouppgifter läcker är knappast någon nyhet, det sker i princip hela tiden. Inte heller är det en nyhet att detta problem även omfattar journalister och riksdagspolitiker. Den allierade ”superhackarens” råd att inte använda samma lösenord till alla sina personliga konton, är det nog faktiskt ingen svensk som inte redan känner till idag.
 
Ett ämne som it-säkerhet har en bred bäring på allmänheten och det är naturligtvis värt att påminna om riskerna med lösenord. Slutsatsen är ändå att det här handlar om public service-finansierad pr för public service, med egen gräddfil till public service egna nyhetsutrymmen, men med begränsad ”service" för ”the public”, något som kan ställas mot den integritet och trovärdighet som SVT vill hävda och förvalta.
 
Christian Lundgren, pr-konsult