SVT direktmarknadsför sin nya dokumentär till ”intelligenta samtidstolkar”

Experimentet sänds med start denna onsdag. I tre delar ska de svenska tv-tittarna kunna följa Karolinska sjukhusets stjärnkirurg Paolo Macchiarini, som har försökt implantera framodlade luftstrupar på döende patienter, en metod som kan bli lösningen på världens organbrist. Samtidigt är hans metoder hårt kritiserade.

 

Särskilt utvalda personer får se första avsnittet i förväg. Först uppvaktades de med ett reklamutskick, så kallad direktmarknadsföring. Därefter med ett mejl med länk till först avsnittet.

 

Mottagarna är sig inte enbart om de sedvanliga journalister och recensenterna utan handplockade personer, bland annat pr-konsulter.

 

Johan Brånstad, projektledare på SVTs dokumentärredaktion berättar:

– Normalt är våra stora marknadsföringskanaler våra egna nyhetsprogram, morgonsoffor och vår webb och så riktar vi oss till tv-recensenterna. Den här gången har vi skickat ut till fler och annorlunda personer. Vi har gått bredare och vi har famlat, det ska jag erkänna.

SVT valde ut ett 100-tal personer.

– Vi har tänkt på vilka upplever vi som intelligenta uttolkare av vår samtid. Vi har gått på känsla och riktat oss till dem vi tycker fördjupar samtalet när de deltar i diskussionen. Programmet är inget vanligt gräv utan tar upp många existentiella frågor, alla som har en dödlig sjukdom kommer fram till olika slutsatser beroende på vad man stoppa in i processen. Förhoppningsvis ska serien sätta igång en diskussion om principer och riktlinjer vid den här typen av extremt svåra etiska frågor och medicinska gåtor. Man kan ju inte gå hur långt som helst med en döende person.

Vad hoppas ni på från de utvalda personerna?
– Att de ska föra diskussionen vidare om det yttersta gränslandet i framtidsforskningen och vilka risker man får ta med sjuka människor.

Bakom SVTs försök till ny marknadsföring tycks ligga en frustration över att det är svårt att locka tittare till undersökande journalistik.

– Serien är en jättesatsning. Det är det största vi har gjort sedan (dokumentären om) Thomas Quick. Vi gör en stor granskning, men försöker också göra något nytt. Vi har en känsla av folk skriker efter undersökande journalistik, men det är inte fler som tittar. Då måste vi fråga oss vad vi gör för fel? Vi har kommit fram till att researchmaterialet fortfarande inte är tillräckligt lättillgängligt. Vi vill att tittarna ska längta efter dokumentärer som de längtar till True Detective eller Downtown Abbey och inte bara efter Janne Josefssons eller Evin Rubars skjutjärnsintervju utan även resan dit, att de får lära sig känna huvudpersonen och några av patienterna. Därför gjorde timmar (avsnitt) i stället för en, säger Johan Brånstad.

Är det Netflix-tittandet ni vill åt?

– Ärligt talat är det Serial (en podcast-serie om ett mord) som har påverkat oss mest. Det är ett havererat researchprojekt som skapat ett så stort intresse att man som lyssnare tycker att det är trevligt tat vara kvar i programmet och att man längtar till nästa.