Riksrevisionens riktar hård kritik mot regeringens sätt att bygga ut högskoleutbildningar. Och fackförbundet Sveriges ingenjörer hänger på.

”Regeringens omfattande satsningar på att bygga ut högskoleutbildningarna inom vissa bristyrken har inte givit önskat resultat”, skriver Riksrevisionen i sin rapport, och vidare:

”En förklaring är att problemet snarare har varit brist på sökande än på antalet utbildningsplatser”.

Tanken var att motverka brist på en del högutbildade yrkesgrupper. Lösningen skulle vara universitet och högskolor fick i uppdrag att bygga ut vissa av regeringen utpekade utbildningar.

”Det är ett avsteg från den ordinarie styrningen av lärosätena, där dimensioneringen av utbildningarna bestäms av studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov”, skriver Riksrevisionen.

Detta har ”inte har bidragit till någon avsevärd ökning av högskoleutbildade inom bristyrken” och de ”uppsatta utbyggnadsmålen har inte ens uppnåtts till hälften”.

Utöver det har ”regeringen inte gjort någon samlad uppföljning eller analys av dessa satsningar, och inte informerat riksdagen om utfallet med utbyggnadsuppdragen”.

”Jag är inte ett dugg förvånad över vad Riksrevisionen kommit fram till. Men jag är angelägen om att det leder till bättre utbildningspolitiska prioriteringar. Ingenjörsutbildningarna hör till de program med flest avhopp. Bara ungefär hälften tar examen och så har det sett ut alltför länge”, kommenterar Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

När det gäller ingenjörsutbildningar, som står för 20 procent av alla nybörjare på högskolan, är problemet att det brister i förkunskaperna i matematik, anser Sveriges Ingenjörer.

”Om fler ska våga välja ingenjörsbanan och ha en bra chans att klara av utbildningen måste insatserna i första hand läggas på förkunskaperna i matematik. De satsningar som behöver göras i högskolan är inte på fler platser. Resurserna bör istället läggas på att höja anslagen per student”, anser Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.