Svenskt Näringslivs utgångspunkt är att dagens system för yrkesvux är inriktat på offentliga sektorn och där vård/omsorg och barn/fritid tar en större andel av utbildningsplatserna än andelen de sysselsätter medan det omvända gäller framförallt för industriteknik, handel/administration och bygg/anläggning.

Nu vill Svenskt Näringsliv att de olika branscherna via nationella branschråd ska få ett större inflytande över utbildningarna än idag och besluta om:

* vilka yrkespaket som ska erbjudas inom gymnasial yrkesutbildning

* innehållet i yrkespaketen för gymnasial yrkesutbildning

* urvalskriterier till yrkesvux

* förutsättningarna för lärlingsutbildning inom yrkesvux

* kvalitetskriterier för yrkesvux

* yrkesprov för gymnasial yrkesutbildning.

Svenskt Näringsliv vill också att yrkesutbildningen ska finansieras via ett permanent statsbidrag som både offentliga och privata utbildningsaktörer ska kunna söka medel från för att anordna yrkesvuxutbildning.

Hur mycket skulle det kosta och hur är det tänkt att finansieras?
”Vi har inte satt någon exakt summa, men det finns ju ett statsbidrag för regionalt yrkesvux idag. I budgeten för 2022 har Skolverket tilldelats medel för regionalt yrkesvux, det totala anslaget är drygt 5 miljarder”, berättar Johan Olsson, policyexpert inom kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Han tror inte att det kommer att behövas mer resurser?

”I dagsläget tror jag inte det behövs ytterligare resurser. Problemet är ju snarare att pengarna inte används och lämnas tillbaka. Det går uppenbarligen att göra på ett bättre sätt än idag och vi tror att en del av lösningen är att ge branscherna större inflytande och ge fler än bara kommunerna att ansöka om statsbidraget”.

Ska näringslivet vara med och finansiera yrkesvux?
Branscherna tar redan idag ett stort, direkt och indirekt, finansiellt ansvar för yrkesutbildningarna. För företagen är det dels såklart via skatten. Men också när det gäller praktik och arbetsplatsförlagt lärande inom gymnasial yrkesutbildning. Tid för handledning, materialkostnader, sitta med i lokala programråd och branschråd, det motsvarar kostnader på nästan 2 miljarder per år.