Gissur Ó. Erlingsson och Anders Sundell beskriver kommunrankningarna som en tillväxtbransch i ett inlägg i DN Debatt och nämner förutom Fokus rankning Här är det bäst att bo ävenSvenskt Näringslivs företagsklimatsranking, Lärarförbundets ”Bästa skolkommun” och Dagens Samhälles rankning efter ”skoleffektivitet”.
 
De två forskarna ställer sig frågan om rankingarna "verkligen stimulerar till välgrundade jämförelser och utvecklande lärande" och pekar ut tre problem:
 
* Indikatorerna som bygger upp ranknigarna är "långt ifrån okontroversiella. Svenskt Näringsliv premierar kommuner med låg konkurrens från offentliga verksamheter, medan Lärarförbundet ger högre poäng åt kommuner som har högre kostnader per elev – två av flera exempel på politiskt omtvistade indikatorer som belönas i rankningarna."
 
* Jämförelserna har inte alltid variabler som är politiskt påverkbara "på kort till medellång sikt", ett exempel är Fokus kommunrankning som tar upp "trögrörliga faktorer som medelålder och medelinkomst i befolkningen, och till och med strandlängd". Utfallet av rankingen beror därmed inte så mycket på kommunens ledning.
 
* Det är inte säkert att "rankningarna fångar upp något substantiellt" och kan "satsande kommuner år efter år klättra på rankningen?" En analys av Fokus ranking visar att "slumpmässiga, förändringar kan leda till stora förskjutningar".
 
Gissur Ó. Erlingsson och Anders Sundell påpekar att hänsyns behöver tas till grundförutsättningarna när kommunledningens arbete ska bedömas och undrar om skolorna i Täby, Danderyd och Lidingö skulle toppa Dagens Samhälles rankning med ett annat elevunderlag.