Först händer ingenting. Sedan händer ingenting. Och sen händer det heller inget. Inte på en evighet. Och så, plötsligt, händer allt på en gång. Socialdemokraterna gör ett oväntat val av partiledare, en okänd riksdagsledamot definierar sig själv som Åsa-Nisse. Miljöpartiet får nya språkrör, ett underbarn når partitoppen. Centerpartiet är på väg att välja en ny ledare som är rekordung och som vågar utmana. Vänstern letar nu efter en ny anförare. Under våren blev det alltmer uppenbart att Sverige har en minoritetsregering, omröstningar i kammaren blir då och då riktigt spännande. Och mitt i allt detta utspelar sig en finanskris, och jobbskatteavdraget står inte längre högst på Reinfeldts och Borgs önskelista. Inte inför denna jul i alla fall. För pr-branschen ger den politiska utvecklingen både nya möjligheter och nya utmaningar.

Det faktum att flera partier ligger riktigt risigt till i opinionen gör dem lyhörda. Förnyelse av politiken efterfrågas. I flera partier pågår idéarbete för att få svar på morgondagens frågor. Alltfler politiker har behov av att hitta frågor som håller för snabba utspel. För det företag och organisation som har något på hjärtat, och kan visa att förslaget är av allmänintresse finns större möjligheter än tidigare att påverka. Dealen ”Jag skriver förslaget. Du får synas.” går att tjäna pengar på.

 

Slagen om morgondagens frågor är än mer aktuellt i storstadsregionerna. Dels för att det krävs mer uppseendeväckande nyheter för att få publicitet, en förutsättning för att bygga sitt personliga varumärke. Dels för att socialdemokraterna måste vinna storstadsväljarna för att ha en sportmössa mot alliansregeringen. Med Annie vid rodret vädrar nu centerpartisterna i Stockholm morgonluft och förbereder sig på att ge alla inblandade en rejäl match.

 

Tuffare ekonomiska tider är en utmaning för de aktörer som har förslag som tär på statskassan, och deras konsulter kommer få det svårt att tillfredställa sina kunders behov.

 

Det talas om att  Annie Lööf tar över som miljöministerposten. Dessutom är miljöfrågan det område där partiet lättast kan positionera sig gentemot de andra allianspartierna. Lööf har också lovat att partiet ska tuffa till sig, utan att för den skull äventyra Alliansregeringen. Det innebär att Centerpartiet och Miljöpartiets slag om miljöväljarna kommer bli tuffare än någonsin. Ett Miljöparti som inte längre är lika lierat med vänstern och socialdemokraterna, utan sträcker ut en hand mot minoritetsregeringen, kan de attrahera borgerliga miljöväljare på ett helt annat sätt än tidigare. För lobbyister kan utvecklingen innebära att det blir tuffare att driva frågor som inte går i linje med den gängse bilden av vad som anses vara miljövänligt och inte.

 

Det gäller också att veta vilka beslutsfattare det är någon idé att prata med. En politikers position är en sak, i vilken grad de är påverkbara och kan vara till någon nytta är något helt annat. Det gäller att satsa på den häst som är beredd att fortsätta att skutta bredvik skaklarna även när partipiskan viner. Vilken schimpans som helst klara av att kartlägga vilka riksdagsledamöter som sitter i vilket utskott. Däremot är det ett hantverk att veta vilken ledamot som gärna tar initiativ, och klarar av att gå emot sin riksdagsgrupp, vilka frågor som ligger i den enskilda politikerns intresse för att få stöd hemifrån och bli omvald. För det krävs inte bara kontakter, det krävs en djupare relation med politikerna. Helst ska pr-konsulten ha växt upp tillsammans med personen i fråga –  de ska ha levt sitt dålighetsliv tillsammans under ungdomsåren. En annan kunskap som inte går att läsa sig till på riksdagens hemsida är vilken person som påverkar vem och vilka personer som tillhör vilken falang. För i alla partier finns det falanger, och såhär i förändringstider tenderar de dessutom att bli mer polariserade.

 

Unga fräscha ledare för partierna kommer att fungera som förebilder för unga till skillnad från Peter Eriksson, Lars Ohly och Maud Olofsson. De marknads-prkonsulter som lyckas få Annie och Gustav som hyperlojala kunder och bärare av sina varumärken kan skatta sig lycklig. Strategin kan betraktas som ett riskprojekt, ja, men det finns mycket att vinna om det är vägen till hjärtat i rätt målgrupp.

 

Och bortom det unga, fräscha och nya finns en stor grupp som blir alltmer besvikna och vars vallöfte precis har skjuts på framtiden. Pensionärerna. De är många, har stålar och hur mycket tid som helst att protestera. För de företag och organisationerna som lyckas ta tillvara denna urkraft finns enorma, om än okontrollerbara, möjligheter att bilda opinion för sina hjärtefrågor.