”En statlig utredning föreslår att hela pensionsskulden från och med 2018 ska redovisas i balansräkningen. Över en natt kommer kommunernas soliditet att försämras med över 200 miljarder kronor. Det innebär att 1/3 av Sveriges kommuner kommer att få ett negativt eget kapital”, konstaterar Greger Gustafson, affärsutvecklingsansvarig på Skandia, i ett pressutskick.
 
Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, verkar inte fullständigt chockad över Skandias rapport.
 
– Jag skulle inte kalla det en bomb. Det handlar pensionskostnader som vi har känt till hela tiden. Det beror på att kommuner och landsting fram till 1998 inte bokade upp pensionskostnader som skuld utan tog dem när folk gick i pension.  Nu har skulden vuxit eftersom en stor generation går i pension. För fram till ett par år sedan växte pensionsskulden till 500 miljarder kronor. Men de två senaste åren har skulden inte längre ökat. Vi har i dag ökande pensionskostnader men inte den snabba ökningstakten. Det här känner kommunerna och landstingen till, säger hon.
 
Vad är syftet med Skandias rapport tror du?
– Jag tror de stora pensionsbolagen kanske hoppas att kommunerna ska försäkra sig.

Kommer de att göra det?
– En del, särskilt de mindre, har gjort det för de fåtal personer som har tjänat mer än 7,5 basbelopp. Men det är mest för att spara in på administration. Men egentligen är det Landstingen som har den snabbast ökande skulden, eftersom så många läkare inte har gått i pension än. Och landstingen har en högre pensionsskuld än kommunerna trots att de bara har 35 procent av kostnaderna.