I går inföll "Skattefridagen",    det antal dagar det tar för en genomsnittlig inkomsttagare att tjäna ihop till årets inkomstskatt, arbetsgivaravgift, moms och punktskatter. Dagen inföll tre dagar senare och Skattebetalarna talar om ett "tydligt trendbrott efter tio år med allt mer kvar i plånboken för vanliga inkomsttagare".
Dagens Opinion får tag på Magnus Krantz, kommunikatör på Skattebetalarna, som via mejl berättar om reaktionerna på årets Skattefridagen.
"Vi har fått hundratals delningar av vårt Facebook-inlägg om detta i dag. Många vanliga människor är engagerade eftersom Skattefridagen på ett enkelt sätt illustrerar hur mycket man betalar i skatt. Många av kommentarerna kretsar kring att det säkert blir fler dagar kommande år. Regeringen försöker sätta bilden av att det bara är höginkomsttagare som får höjd skatt, men det stämmer inte. Det kommer säkert att få många fler att reagera."
 
Varför är det så svårt att driva opinion mot skatter i Sverige?
"
Det är skillnad på att vara emot skatter och att som Skattebetalarna, vara för lägre skatter och minskat slöseri med skattepengar. Men det är lätt att ställa angelägna offentliga områden mot sänkt skatt, i stället för att prata om prioriteringar mellan mer och mindre angelägna saker som vi finansierar med skattepengar. En lika viktig anledning är att många skatter är dolda. Därför underskattar många hur mycket de faktiskt betalar i skatt. Skattefridagen är ett exempel på hur man kan illustrera den verkliga effekten av de höga skatterna."
Hur agerar Slöso, er ombudsman som håller reda på hur skattepengarna används?
"Slöso har ett självständigt uppdrag och arbetar så klart mer specifikt med exempel på slöseri med skattepengar. Skattefridagen handlar om inkomsttagarens skattekvot och att synliggöra skatter. Det är närliggande frågor, men inte helt överlappande", mejlar Magnus Krantz.

mer om
Skattefridagen har räknats fram av Skattebetalarna sedan början av 1970-talet. Utgångspunkten är en person som har en inkomst på sex inkomstbasbelopp. Till den synliga lönen läggs arbetsgivaravgifter och moms.