Ungdomsarbetslösheten kan bli en av de viktigaste valfrågorna. Utgångsläget i debatten är att svenska ungdomar är arbetslösa i högre grad än andra, jämförbara länder. Men är de så jämförbara?
‑ Statistiken är jämförbar. I bland kommer det upp i debatten att statistiken skiljer sig. Senast kom det upp att Finland och Nederländerna skiljer sig från andra länder och att de räknar på ett annat sätt. Det är helt fel, säger Daniel Samuelsson, handläggare på SCB.
SCB driver på uppdrag av regeringen ett omfattande projekt som ska reda ut hur jämförbar statistiken är i nio länder, inklusive Sverige.
‑ Jag vill inte springa händelserna i förväg, men generellt kan sägas att det pågår stort arbete från Eurostat för att få en så enhetlig statistik som möjligt och vi avviker inte från rekommendationerna. Det kan skilja sig mellan länderna eftersom länderna har olika traditioner och förutsättningar som gör det svårare att följa rekommendationerna.
Arbetslösheten definieras som antalet arbetslösa dividerat med antalet personer arbetskraften. Arbetskraften är antal sysselsatta plus antal arbetslösa. Arbetslös är den som inte har jobb, har sökt jobb och kan ta ett jobb. Det är alltså ett internationellt vedertaget sätt att beräkna arbetslöshet. Hur siffrorna sedan används är en annan sak.
‑ Man kan läsa saker som var att fjärde ungdom är utan jobb, men det är en alltså sanning med modifikation och kan bli missvisande. Arbetslöshet mäts mot arbetskraften och inte hela befolkningen.
Olika länders förhållanden, gör också att statistiken slår olika, även om mätmetoderna är desamma.
‑ I länder med väl utbyggda lärlingssystem som Tyskland och Danmark, blir arbetskraften och basen större. Utbildningssystem, studiefinansiering och incitament för att söka jobb och hur arbetsmarknaden fungerar, kan också påverka beteenden hos folk och spelar också in. Sådant bör man känna till när siffror mellan olika länder jämförs.
Så hur stor är ungdomsarbetslösheten i Sverige, enligt den senaste statistiken?
‑ I september 2012 låg den på 22,2 procent.