Riksrevisionen granskar rymden

Sverige har sedan 50 år tillbaka lagt ner mängder med pengar i rymdverksamheten, som kommit att bli allt viktigare. Samhällsnyttan kring rymdinfrastrukturen, som satelliter, märks tydligt i exempelvis mobiltelefoners GPS-funktionaliteter.

 

Staten investerar årligen en miljard kronor i rymdverksamheten, varav större delen av anslagen går till European Space Agency, ESA.

 

Men en förstudie som Riksrevisionen genomförde i slutet av 2011 visar dock på en del problem. Bland annat finns det inga tydliga prioriteringar om vad som behövs göras, och inga uppföljningar eller utvärderingar görs om vad investeringarna lett till.

 

Därför inleder nu Riksrevisionen en granskning av statens insatser inom rymdverksamheten, och huruvida de genomförs i enlighet med riksdagens intentioner.

 

Regeringen fick så sent som i mars i år kritik från Rymdstyrelsen. Myndighetens ordförande Peter Egardt och chef Olle Norberg efterlyste i en debattartikel i Svenska Dagbladet en sammanhållen rymdpolitik. Bristen på politik riskerar att få Sverige att hamna efter varnade de och krävde att ett helt kapitel i höstens forsknings- och innovationsproposition ägnas åt rymdfrågor.

 

I förra utgåvan av Veckans Brief skrev vi om hur industrin jobbar för att få upp rymdfrågor på agendan.