Debattartikeln var avsedd för Dagens Industri och återges här i sina väsentligaste delar:

Med ett nyinrättat superdepartement som kopplar ihop klimat, energi och näringsliv kommer regeringen att accelerera den gröna omställningen. Det innebär bland annat att regeringen tar fram en strategi för norra Sverige. Strategin kommer vara holistisk långsiktig och främja den gröna nyindustrialiseringen. Ett urval av områden som kommer beröras är:

  • Energi. Tillgången på vattenkraft som reglerbar kraft och möjlighet till utbyggnad av annan fossilfri elproduktion har gett norra Sverige en konkurrensfördel som andra länder bara kan drömma om. Men elsystemet är underutvecklat i förhållande till framtida behov, och mer elkraftproduktion kommer också behövas i norr om de stora industriprojekt som nu aviserats blir verklighet. Och därför vill vi även stärka elsystemet och elförsörjningen i södra Sverige så att eltillgången är god i hela Sverige.
  • Gruvor. Den gröna omställningen är beroende av råmaterial – utan järn, koppar och sällsynta jordartsmetaller kan vi inte bygga solceller, vindkraftverk eller gröna produkter som hjälper oss att nå klimatmålen. Sverige har en unik position när det gäller Europas försörjning av järnmalm, stål samt kritiska och strategiska råmaterial. Trots stor geologisk potential, stor efterfrågan och strategiskt intresse är det mycket ovanligt att nya gruvor öppnas i Sverige. En utredning kommer därför att tillsättas under året som bland annat syftar till att förenkla och förtydliga tillståndsprocesser och andra hinder för att starta gruvor.
  • Kompetensförsörjning. Norrbotten och Västerbotten harbrist på arbetskraft och arbetslösheten är låg. Behovet är stort vad gäller relevanta yrkesutbildningar, högskoleutbildningar och vuxenutbildning. Regeringen kommer förbättra förutsättningar för yrkesverksamma att vidareutbilda sig vid högskolor och universitet samt förvalta omställningsstudiestödet på så sätt att den som vill omskola sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden mitt i livet ska ha möjlighet att göra det.
  • Samhällsservice. En ökad inflyttningstakt kan på kort sikt utgöra en ansträngning för den kommunala ekonomin eftersom behovet av investeringar i samhällsservice och infrastruktur snabbt kan växa. Att utbyggnationen av samhällsservice i form av skolor, vård och omsorg av högsta klass följer befolkningstillväxten är helt avgörande för en lyckad nyindustrialisering. På längre sikt är det positivt att de norrländska kommunerna växer, såväl för den kommunala ekonomin som för samhällsekonomin i stort.
  • Bostad och infrastruktur. Bristen på bostäder är ett av de främsta hindren för att fler människor ska kunna rekryteras till de aktuella företagen och kommunerna. Till det kommer ett stort behov av förstärkningar av vägnätet och järnvägsinfrastrukturen. Regeringen ämnar återkomma till dessa strategiska investeringar.
  • Samverkan. Behovet av samverkan mellan staten och berörda kommuner, län och regioner är stor. Regeringen kommer därför ta ett aktivt helhetsgrepp vad gäller samordningen av nyindustraliseringen i norra Sverige för att säkerställa att processer går så snabbt som möjligt och att intressekonflikter löses ut. Vidare analyserar det nya superdepartementet för närvarande ett antal utredningar och slutrapporter som direkt berör den gröna omställningen i norra Sverige.

Ebba Busch (kd), energi- och näringsminister

Johan Pehrson (l), arbetsmarknads- och integrationsminister

Andreas Carlson (kd), infrastruktur- och bostadsminister