Regeringen: Nu lägger vi pengar på sysselsättning i stället för på krisåtgärder

Hösten 2011 var en orolig tid i Europa. Skuldkrisen fördjupades och vi såg stor turbulens på de finansiella marknaderna. En ny djup nedgång befarades. Vi såg också en utdragen politisk turbulens, med återkommande demonstrationer runt om i Europa och nya regeringar i de värst drabbade länderna.

Behovet av en stabil grund för trygghet och välfärd är fortsatt tydlig. Vi vet av erfarenhet att vägen tillbaka till finanspolitisk stabilitet och trovärdighet är lång och hård. Det är den väg som många av Europas länder nu vandrar. Den vägen ska Sverige inte riskera att hamna på igen.

Läget i Europa har nu delvis stabiliserats, tack vare ett intensivt krishanteringsarbete inom EU och ambitiösa spar- och reformprogram i flera europeiska länder. Men skuldkrisen i vår omvärld leder till att de globala tillväxtutsikterna dämpas betydligt den närmaste tiden. Vår öppna och exportorienterade ekonomi undgår inte att påverkas av utvecklingen. Den svenska ekonomin har bromsat in kraftigt, vilket leder till en lägre förväntad tillväxt och en svagare utveckling på arbetsmarknaden än vid bedömningen i höstas.

Mot bakgrund av den osäkra ekonomiska utvecklingen, menar regeringen att Sverige fortsatt behöver goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för att kunna hantera en eventuellt fördjupad kris. Det gör reformutrymmet begränsat.

Målet för regeringens politik är full sysselsättning. Mellan 2006 och 2011 har sysselsättningen ökat med drygt 200 000, trots finans- och skuldkriser. Under samma period har utanförskapet minskat med drygt 200 000 personer. Åtgärder för att förhindra att arbetslösheten fastnar på höga nivåer har prioriterats. Sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet har hållits uppe, i motsats till tidigare kriser. Det här gör att Sverige har goda förutsättningar att gradvis få upp farten i ekonomin när det efterhand ljusnar i omvärlden.

Alliansregeringens utgångspunkter för politiken är tydlig: Alla jobb behövs. Alla människor ska ges chans på arbetsmarknaden. Ingen ska lämnas utanför i passiva system utan tillgång till tydliga vägar tillbaka till jobb, så som skedde under socialdemokratiska regeringar. Vi vet att arbete betyder så mycket mer för människor än bara den egna lönen. Med jobb kommer också gemenskap, trygghet och känslan av att vara behövd. Genom ökad sysselsättning och sjunkande utanförskap minskas klyftorna och sammanhållningen stärks.

När vi nu utformar politiken inför höstens budgetproposition kan vi konstatera att det ekonomiska läget bedöms vara sådant att det inte finns behov av breda krisåtgärder. Nu handlar det om att använda det begränsade reformutrymmet till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, till att säkra en stabil och bred återhämtning och till reformer för en varaktigt ökad sysselsättning, förbättrad ekonomisk standard för utsatta grupper och stärkt välfärd.

 

I går presenterade vi en särskild bostadssatsning. I dag presenterar vi partiledare inom Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna vilka övriga politikområden som står i fokus i arbetet med höstens budget:

 

–        Fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad: Regeringens politik för fler i arbete, inklusive ett jobbskatteavdrag i flera steg, har stärkt drivkrafterna för att arbeta för framför allt låg- och medelinkomsttagare. Både skattesystemets och socialförsäkringarnas utformning påverkar drivkrafterna för arbete, varför regeringens politik även fortsättningsvis är inriktad på att stärka den arbetslinje oppositionen vill montera ned. Regeringen avser att förbättra möjligheterna till arbete och företagande bland unga. Möjligheterna att få arbete förbättras genom insatser som stärker efterfrågan och sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, t.ex. sänkt arbetsgivaravgift, nystartsjobb eller former av subventionerad anställning. Genom utbildningsinsatser (exempelvis i svenska), i yrkesförberedande utbildning och i ren grundutbildning, kan individens kompetens stärkas och därmed förutsättningarna för denne att få arbete. Regeringens ambition är också att i dialog med arbetsmarknadens parter förbättra flexibiliteten på arbetsmarknaden och underlätta inträdet exempelvis genom utökade möjligheter till praktik och lärlingsanställningar.

 

–       Förbättra välfärden: Den gemensamt finansierade välfärden ska hålla högsta möjliga kvalitet och komma alla till del. Regeringens arbete med att förbättra utbildningssystemet, hälso- och sjukvården samt omsorgen fortsätter. Inom skolan är övergången till arbetslivet en prioriterad fråga, medan tillgänglighet och patientsäkerhet står i fokus inom vården. Mångfald och valfrihet ska främjas samtidigt som vi lägger stor vikt vid uppföljning och granskning samt ställer krav på utförarna av verksamheten.

 

–       Förstärkt konkurrenskraft: Den svenska konkurrenskraften har stärkts genom regeringens utveckling av företagsklimatet. Villkoren för företagande, investeringar och sysselsättning i Sverige ska förbättras ytterligare, bland annat inom ramen för Företagsskattekommitténs arbete. Genom att begränsa skatteplanering med bland annat ränteavdrag stärks förutsättningarna för beskattning på lika villkor. Dessutom skapar åtgärderna ett utrymme att minska bolagssektorns skattebelastning vilket bland annat kan ske genom att bolagsskatten sänks. Regeringen reformerar dessutom det statliga riskkapitalsystemet, bland annat för att skapa bättre förutsättningar för kommersialisering i tidiga skeden För att stärka konkurrenskraften och säkra välfärden framöver krävs såväl forskning och innovationskraft i världsklass som en väl fungerande infrastruktur. Regeringen kommer därför i den kommande propositionen om forskning och innovation att presentera en tydlig satsning på dessa områden de kommande åren, bland annat för att stärka incitamenten för högkvalitativ forskning. Därtill avser regeringen att lämna en infrastrukturproposition till riksdagen hösten 2012.

 

Medan resten av Europa höjer skatter och genomför tuffa besparingar som slår mot de svagaste kan vi i Sverige rikta vår uppmärksamhet mot det långsiktiga reformarbete som krävs för att stärka sysselsättningen och trygga välfärd och sammanhållning i en globaliserad tid. Vi har genomfört angelägna fördelningspolitiska reformer för att motverka krisen och ska fortsatt värna Sveriges ställning som ett av världens mest jämlika och jämställda länder.

 

Samtidigt kvarstår stora utmaningar, kopplade framför allt till grupper med svag förankring på arbetsmarknaden – unga, utrikes födda, långtidsarbetslösa, funktionsnedsatta. Arbetet med att förbättra förutsättningarna för dessa människor att komma i arbete är därför prioriterat i alliansregeringens fortsatta reformpolitik och inför höstens budgetproposition. Så tar vi ansvar för Sverige i en turbulent tid.

Fredrik Reinfeldt (m)
Jan Björklund (fp)
Annie Lööf (c)
Göran Hägglund (kd)