Per Bolund (mp) vill göra en egen Friggebod – och aviserar tuffare tag mot penningtvätt.

De borgerliga framgångarna med Friggebod och Attefallsstuga, tyckt inte lämna bostadsminister Per Bolund någon ro. Nu föreslår han en egen variant, en fem kvadratmeter större Attefallsstuga. Han lovar också som finansmarknadsminister hårdare tag mot bankerna och berättar om två nya branscher som kommer att nya lagar för penningtvätt.

Per Bolund är med på regeringens sedvanliga pressfika för journalister och berättar om husplanerna. Han är mäkta nöjd med att ha sålt in nyheten till Aftonbladet som bjuder tillbaka med en ”Bolundare” i rubriken.  Vill han skapa ”Bolundstugan?”

– En ”Bolundare” är ju smickrande.

Det handlar om att regeringen vill utöka den tillåtna byggnadsytan för ”komplementbostadshus”, den byggform som dåvarande bostadsminister Stefan Attefall (kd) införde år 2014, från 25 till 30 kvadratmeter från den 1 mars 2020.

Hur många hus räknar regeringen då med att det ska byggas?
 – Det har kommit ett stort utbud av bostäder (Attefallsstugan). Redan nu börjar tillverkarna ta fram 30-kvadratmetershus.  Lyssnar man till tillverkarna säger de att med den här extra ytan kommer det att finnas mycket större möjligheter att bygga bra hus som fyller de behov som finns i dag. Jag tror att många tar chansen och bygger ett extra hus till exempel för en växande familj eller tonåringar som är på väg att flytta hemifrån.

Per Bolund är även finansmarknadsminister och har ansvar för tillsynen av bankerna.

Både Swedbank och i viss mån även Nordea har det motigt på både börsen och marknaden efter uppgifter om penningtvätt. Både Nordea och Swedbank har redovisat minskade vinster under det andra kvartalet. Dagens Industri har visat kopplingar mellan Swedbank och syriska kemvapen via banken FBME.

– Vi tar utmaningarna som har visat sig på största allvar. Penningtvätt är exempel på verksamhet som inte ska förekomma i svenska banker. Det ska vara nolltolerans. Där måste bankerna visa att man menar allvar och tar tag i problemen.

Per Bolund berättar om regeringens steg för att motverka penningtvätt:

– Vi har ett helt nytt sätt att arbeta med det här på myndighetsnivå och en mycket större kapacitet att göra något åt problemen som finns, men det kräver också att bankerna tar sitt ansvar. Utvecklingen med Swedbank, med kraftigt fallande börskurser och stor ekonomisk oro, visar hur allvarliga och hur viktigt det är med förtroende inom bankvärlden.

Hur bra insyn har ni egentligen i vad som händer till exempel på Nordea och Swedbank?
 – Vi har rustat Finansinspektionen, som är den ansvariga myndigheten, väldigt mycket. De har betydligt mycket mer resurser och en lagstiftning som är enormt mycket skarpare än för bara några år sedan. Då var maxstraffet 50 miljoner vilket motsvarar portokostnaden för en vanlig bank. Nu är det ytterligare miljarder i böter man kan få, om man inte sköter penningtvättsarbetet. Så bankerna tar det på mycket större allvar.

Men det är snarare medierna som hittar alla uppgifter om penningtvätt, snarare än Finansinspektionen?

– Det är väldigt bra att medierna täcker de här frågorna och att det går att använda den information som kommer fram. Men vi ska också ha ett välfungerande myndighetsarbete som kontinuerligt tar hand om de risker man ser i det finansiella systemet. Där gör Finansinspektionen besök och kräver in information från bankerna.

Vad är ert nästa steg?
 – Vi breddar penningtvättpolitiken till flera branscher.

Sedan tidigare har regeringen infört tuffare penningtvättlagar för mäklare och advokater. Näst på tur står två branscher.

– Vi breddar till konsthandeln och virtuella valutor, där vi också går ett steg längre än vad EU-regelverket kräver. Även om man växlar mellan olika virtuella valutor ska man uppfylla penningtvättkravet och visa var pengarna kommer ifrån. När det gäller konsthantverk vet vi att kriminella ibland slussar pengar den vägen.  Nu måste man kunna visa att man känner sin kund och veta hur pengarna har kommit fram.