En liten andel av befolkningen har utsatts för näthat, men oron för att utsättas får människor att tveka om att diskutera samhällsfrågor i sociala medier. Det visar undersökningen Näthat i Sverige.

Undersökningen är gjord i samarbete med Trygg-Hansa, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), TietoEvry och Göteborgs Stad, som har använt sig av undersökningsföretaget Insight Intelligence. Undersökningen bygger på svar från1 000 svenskar 16 -70 år som utfrågades juni – juli 2021 medhjälp av Kantar Sifo.

7 procent anger att de har utsatts för näthat det senaste året. 55 procent på grund av personliga åsikter och 47 procent av på grund av sitt samhällsengagemang och opinionsbildning. 39 procent av de som utsatts för näthat anger att de har anpassat sitt sätt att utrycka sig. 38 procent har avstått från att publicera innehåll.

47 procent av de som utsatts för näthat gör ingenting åt det. Bara 3 procent har polisanmält att de har blivit utsatta för näthat. 27 procent har anmält näthat till sociala mediers anmälningsfunktion.

48 procent ser Facebook som den främsta plattformen för näthat. Fyra av tio ser det som mer riskfyllt än fördelaktigt att lägga upp innehåll på sociala medier.

66 procent av samtliga respondenter säger sig i någon utsträckning vara orolig för att ta ställning i samhällsfrågor på grund av näthat.

Nästan sju av tio tycker att samtalstonen på sociala medier är för ”hård”.

Nästan sex av tio upplever att näthat främst handlar om frågor om migration/invandring/integration. 46 procent upplever att näthat främst handlar om etnicitet och diskriminering.

Kvinnor svarar i högre grad (73 procent) än män (57) att de undviker att ta ställning i samhällsfrågor på nätet av oro att utsättas för näthat.