Snabbast ut med att kommentera budgeten var denna gång organisationen Företagarna. Organisationen tycker inte det är läge att bromsa.

”Regeringen Kristersson första budgetproposition är svart på vitt alltför försiktig när det kommer till näringspolitik och tillväxtfrämjande reformer. Även om vi kan ha viss förståelse för att regeringen haft kort tid på sig så förväntar vi oss betydligt mer smart näringspolitik redan till vårpropositionen”, kommenterar Günther Mårder, vd på Företagarna.

Företagarna anser att regeringen prioriterar fel vad gäller företagsklimat för små- och medelstora företag.

”Om det ska finnas reformutrymme för satsningar från statens sida under resten av mandatperioden, behöver förutsättningarna för tillväxt och nya jobb stärkas, inte a-kassan. Sverige behöver ett reformpaket för näringspolitiken där den ena handen vet vad den andra gör och där det båda händerna gör är att lyfta de små och medelstora jobbskapande företagen”, kommenterar Johan Grip, chefsekonom på Företagarna.

Den fackliga centralorganisationen Saco anser att det är  bra att höjningen av a-kassan permanentas. Omställningsstudiestödet är en ”viktig reform”, men för att ”den ska få avsedd effekt måste utbildningsutbudet breddas”

Sacos chefsekonom Håkan Regnér  saknar tydliga satsningar på att bygga Sverige som ett kunskapssamhälle för alla.

”Högskolans resurser måste öka för att stärka kvalitet och möta behov från nya studentgrupper. Sverige behöver också en långsiktig forskningspolitik. En större andel av forskningsmedlen måste gå direkt till lärosätena. Det är viktigt för att bygga en framtida kunskapsnation”, kommenterar han.

Regeringens budget är ”alldeles för tom på arbetsmarknadspolitik”, anser den fackliga centralorganisationen LO.

”Arbetslösheten är fortfarande hög samtidigt som arbetsgivare ännu skriker efter arbetskraft. Vi vet hur det går att lösa. Med rätt sorts utbildning. Men vi hittar inte ens ordet arbetsmarknadsutbildning i budgeten”, kommenterar LOs ordförande Susanna Gideonsson.

Regeringen vill driva arbetslinjen, men LO tycker att det saknas bitar i budgeten:

”Det är alldeles för tomt på förslag mot arbetslösheten. Vad som skulle behövas är en aktiv arbetsmarknadspolitik för full sysselsättning. Det är nödvändigt, inte minst i de tuffa tider som väntar våra förbundsmedlemmar den kommande vintern”.

Men LO delar ändå ut en röd ros till regeringen och välkomnar beskedet att a-kassan ska ligga kvar på dagens nivåer.

”Inte minst med tanke på den krisvinter som väntar är det helt nödvändigt med en bra a-kassa. Därför är det bra att regeringen inte rör nivåerna i a-kassan. Vi anser dock att taket i a-kassan måste höjas så att fler arbetslösa får ett inkomstskydd”.

Från Naturskyddsföreningen blir det dock massor med ris.

”Detta är ett stort bakslag för klimatpolitiken. Regeringens och Sverigedemokraternas politik bedöms leda till stora utsläppsökningar. En tredjedel av reformutrymmet i budgeten läggs på subventioner till bensin, diesel och bilresor. Och pengar tas från järnväg till väg. Budgeten saknar effektiva åtgärder som ger resultat och som kompenserar för de stora utsläppsökningarna. Det är djupt bekymrande och helt oacceptabelt”, kommenterar Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen, lägger till ytterligare ris:

”Regeringen aviserar mer än en halvering av hela miljöbudgeten under mandatperioden. Redan nu minskas medlen för värdefull natur mycket kraftigt. Det är otroligt allvarligt och är en politik som inte tar ansvar för att hantera naturkrisen. Det finns ett stort behov av att skydda mer skog, hav och natur, både av klimatskäl och för att värna hotade arter”.

Miljöorganisationen Greenpeace benämner regeringens budget ”En grå svekbudget” och dess Sverigechef Erika Bjureby sågar budgeten totalt:

”Med sänkta bränsleskatter subventionerar regeringen SUV-åkande”.

”Att öka efterfrågan på fossila bränslen är den absolut sämsta energipolitiska åtgärd en regering kan vidta. Att göra det samtidigt som en av världens största fossilmakter invaderar ett grannland är rent osmakligt”.

”Tidöpartierna gjorde en stor sak av att energi ska vara konkurrensneutral och att alla kraftslag ska bära sina egna kostnader. Samtidigt lovar de 400 miljarder i garantier till kärnkraft och vill försvåra för vindkraften, det blir en märklig paradox på gränsen till lögn”.

”Tidöpartierna vill satsa på teknisk koldioxidinfångning, så kallade CCS. Det här är en dyr teknik och det går åt jättemycket energi. En drömfångare som inte löser nåt, utan sopar utsläppen under mattan genom att gömma dem i berggrunden”.

Mufs tidigare ordförande Benjamin Dousa, idag vd för tankesmedjan Timbro, riktar hård kritik mot regeringens budget:
”Budgeten hade lika gärna kunnat läggas fram av en S-regering. Inga reformer. Ingen tydlig inriktning. Den som jobbar och inte kör bil kan till och med få högre skatt. Vad är poängen med en ny regering i så fall?

Kemiindustrin organiserad via Ikem ”kräver en mer effektiv och ambitiös klimatpolitik”.

”Att regeringen vill göra en omfattande satsning på koldioxidinfångning genom höjda anslag till Industriklivet välkomnas, men det är ofattbart att de begränsar satsningen till att endast möjliggöra för bio-CCS. Klimatet behöver infångning och lagring av koldioxid även från fossila källor. Jag kan konstatera att Sverige kan öka omställningstakten ytterligare, med ganska enkla medel dessutom. Flera satsningar saknas i budgeten för 2023”, kommenterar Nils Hannerz, näringspolitisk chef på IKEM.

De gröna näringarnas branschorganisation LRF ger grönt ljus till budgeten. Det gäller beskeden om förlängning av återbetalning av dieselskatt, fortsatt satsning på Klimatklivet och utbyggnad landsbygdens infrastruktur.

”Regeringen och vi är överens i många frågor. Det gläder oss och möjliggör vårt fortsatta arbete för ett hållbart jord- och skogsbruk. Vi saknar dock höjningen av stödtaken som EU-kommissionen har föreslagit”, kommenterar LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

Fackförbundet Sveriges Ingenjörer ser ”behov av större investeringar i landets tekniska kompetens för långsiktig konkurrenskraft”.

”I Tidöavtalet nämns att förutsättningarna för yrkesverksamma att vidareutbilda sig vid högskolor och universitet ska förbättras, men det kan inte ske enbart genom att omfördela medel från ungdomar till yrkesverksamma. Regeringen måste ge arbetsmarknadens största reform de finansiella förutsättningar som krävs. Ersättningen till lärosätena för det livslånga lärandet borde öka redan under 2023 och ges i form av långsiktiga öronmärkta medel specifikt inriktade på kurser för yrkesverksamma”, kommenterar Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Fackförbundet Kommunal tycker sig inte få svar på frågan om ”en robust och långsiktig finansiering av välfärden”.

”Inför valet lovade högerpartierna guld och gröna skogar. Men nu erbjuder de endast brödsmulor. Som vanligt förväntar sig politikerna att medlemmarna i Kommunal ska lösa underfinansieringen genom att springa fortare”, kommenterar Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

Hon anser inte att dagens besked om 6 miljarder i tillskott till kommuner och regering inte räcker, samtidigt som ”budgeten innehåller ett överskott på 84 miljarder”.

”Välfärden får inte bli en budgetregulator. Nu behövs det långsiktiga och pricksäkra investeringar i välfärden. Det behövs en rejäl ambitionshöjning för att stoppa personalflykten i äldreomsorgen och säkra kvaliteten för de äldre. Det som presenterades idag duger inte”, fortsätter Malin Ragnegård..

Kommunal välkomnar dock att ersättningsnivån i A-kassan inte sänks och att reseavdraget höjs.

Hyresgästföreningen ”ser en budget som skär ned på bostadspolitiken och som saknar politik för att ta tag i de stora problemen på bostadsmarknaden”.

”På orter med enorm bostadsbrist behövs förslag på åtgärder när byggtakten avtar. På orter med en svagare marknad behövs en aktiv bostadspolitik för att till exempel möta äldres behov av tillgängliga bostäder till en rimlig kostnad. Det saknas också politiska förslag för att överbygga de stora skatteorättvisorna mellan hyrt och ägt boende. Jag hoppas att den nya regeringen framåt förstår att en aktiv bostadspolitik också ger positiva effekter på samhällsekonomin men också direkt god effekt i människors vardag och liv. Vi ser dock positivt på att förlängningen av det tillfälliga bostadsbidraget ligger kvar”, kommenterar Marie Linder förbundsordförande Hyresgästföreningen.

Bostadsbolaget Sveriges Allmännytta ger rött ljus för beskedet att avveckla investeringsstödet för bostadsbyggande och skriver: ”Idag ligger färdigberedda ansökningar för över 8 miljarder kronor i kö hos länsstyrelserna och väntar på beviljande”.

Men ny kommer flera upphandlade projekt inte att få investeringsstöd ”trots att de lämnade in ansökan i tid”.

”Det enda rimliga är att bostadsföretag som lämnat in ansökan i tid ska behandlas lika och få investeringsstöd om de uppfyller de krav som ställs. Därför bör riksdagen bemyndiga regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som täcker kostanden för detta”, anser Anders Nordstrand, vd för Sveriges Allmännytta.

Även fackförbundet Byggnads är kritiskt till att investeringsstödet avskaffas.

”Vi krävde tidigare att investeringsstödet ska återinföras och utvecklas, nu gör man tvärtom. Regeringen upprepar gamla högerregeringars misstag och tror att marknaden ska lösa allt. Historien har visat att det inte fungerar. Det leder till bostadsbrist, skenande priser och långa kötider”, kommenterar Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.

Branschföreningen Byggföretagen har tidigare ansett att investeringsstödet för nyproduktion av hyresbostäder ”snedvrider konkurrensen på marknaden”. När stödet nu avskaffas vill Byggföretagen se regelförenklingar.

”Avskaffat investeringsstöd måste balanseras upp av regelverk som bidrar till att säkra en hög och jämn byggtakt. Här väntar vi fortfarande på konkret politik från den nya regeringen”, kommenterar Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen.

Försäkringsbolaget Folksams chefsekonom Marcus Svedberg och Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam ser både för- och nackdelar med budgeten.

”Givet det komplicerade ekonomiska läget tycker jag att budgeten på totalen är väl avvägd. Det är en budget präglad av återhållsamhet vilket ur ett makroperspektiv är positivt och minskar risken att finanspolitiken motverkar den förda penningpolitiken”, kommenterar Marcus Svedberg.

”Jag saknar fler produktionsfrämjande satsningar och ställer mig tveksam till vissa av de nya subventioner som presenterades, både rent kostnadsmässigt och ur ett klimatperspektiv. Med den budget som presenterades idag har jag svårt att se hur Sverige ska klara att nå sina klimatmål”, kommenterar Marcus Svedberg.