Olle Wästberg, tidigare ordförande i den statliga Demokratiutredningen och riksdagsledamot och medlem i partiledningen för Liberalerna, konstaterar i nya bok Hotet mot demokratin (Ekerlids) att Sverige ligger ”vidöppet för samma angrepp som skett i Ungern och Polen på demokratiska institutioner, domstolar och medier”. För Dagens Opinion berättar han varför Taiwan är en förebild, nästa steg för Trumpismen och hur klimatet spelar in för demokratins utveckling.

Kommer det en fortsättning på Trumpismen i USA?
 – I hög grad genom Donald Trump själv. Han har under Joe Bidens drygt 100 dagar förekommit mer i amerikanska, och svenska medier än Biden. Och Trump har stöd hos en majoritet av republikanerna för att ställa upp i nästa presidentval. Det gör att han spelar en huvudroll hos Republikanerna och fungerar som en partiledare inför mellanvalet, säger Olle Wästberg.

Hur kommer klimatomställningen att spela in hur demokratier utvecklas?
 – När väljarna har dålig framtidstro gynnar det de populistiska partierna som naturligtvis upplevs stå för något annat än vad de traditionella partierna i olika länder gör. I såväl Sverige som USA har jag sett undersökningar som visar att framtidstron minskat kraftigt. Otrygghet och bristen på framtidstro gör att människor känner sig långt mindre bundna till samhället. Framtidstron har också under coronan blivit starkt pessimistisk, främst bland unga. Det finns flera skäl till att framtidstron minskar. Klimatfrågan spelar en huvudroll. Därför är det viktigt för de etablerade partierna att liksom Joe Biden sätta klimatåtgärder högt.

Vilka är de största hoten mot demokratin skulle du säga?
– Sverige har en fungerande demokrati, men det faktum att vi har längst mellan valen av alla demokratier och har en dålig mellanvalsdemokrati är starkt hotande för uppslutningen. Endast 15 procent av väljarna anser att de mellan valen har någon som helst möjlighet till inflytande i politiska frågor. Till det kommer att den svenska grundlagen är lättare att ändra, bland annat för att underminera demokratin, än i nästan alla andra europeiska länder. Teoretiskt skulle en auktoritär majoritet i Sverige med en rösts majoritet i riksdagen kunna ända grundlagen och därefter kan statsministern utlysa extraval. Och sedan kan den nyvalda riksdagen återigen med en rösts majoritet konfirmera grundlagsändringen. Även om detta kanske inte förefaller realistiskt ligger mycket i Sverige, främst medierna, vidöppet för angrepp. Enkla regeringsbeslut skulle kunna göra public service politikerstyrt genom att regeringen utser en ny förvaltningsstyrelse för de tre företagen. Och en riksdagsmajoritet skulle kunna inför straff för journalister som karaktäriseras som partiska.

Du skriver att partierna idag inte är beroende av sina medlemmar utan av staten för sin existens. Vad leder det till och finns alternativ för finansiering av politik?
 – Ett bra motiv för statligt partistöd var att partierna inte skulle bli styrda av företag som gav bidrag eller fackliga organisationer. Däremot hade de politiska partierna 1980 cirka 1,5 miljoner medlemmar och nu endast drygt 200 000. Dessutom anser bara 34 procent av de som är partimedlemmar att de har något inflytande i sitt parti.  Det visar att partimedlemmar betyder långt mindre och att partierna är centraliserade. Rent ekonomiskt spelar medlemmarna mycket liten roll. Men partierna borde genomgå en kulturrevolution så att de öppnar upp sig mot medborgarna och lyssnar på dem. Partiernas nedgång och att de är tämligen slutna, stärker människors upplevelse av att politiken är elitiserad, något som gynnar populismen.  Högerpopulismen i Europa har genomgående hämtat näring ur missnöjet mot de etablerade partierna.

Du berättar om tre svenskar som var med och när amerikanska nazister och Ku Klux Klan-anhängare demonstrerade mot att man i Charlottesville skulle flytta bort en staty av Robert E Le, Christoffer Dulny, Daniel Friberg och Henrik Palmgren. Hur utvecklas populismen i Sverige?
 –  Vi kan skilja på populismen och den rena extremismen. Det enda högerpopulistiska, nationalistiska, partiet i Sverige är Sverigedemokraterna och de har ökat kraftigt i stöd. Men sedan finns bland annat Nordiska motståndsrörelsen som står för en högerextremism och pekas ut som terrorister av säkerhetspolisen. Det lilla partiet Alternativ för Sverige är också högerextremt, men har hittills begränsat stöd, säger Olle Wästberg.

Vilka partier bär fram populismen i Sverige och hur klarar medierna granskningen?
 – Uttrycket populism används på olika sätt.  Populism associeras genomgående med högerextremism och rasism. Men det finns faktiskt populistiska partier med annan inriktning, främst det italienska mittenpopulistiska Femstjärnerörelsen. I Sverige är det Sverigedemokraterna, men enligt en del också Miljöpartiet, säger Olle Wästberg och utvecklar:

– ’Populismen är både demokratisk och illiberal’, det är det väsentliga budskapet i en av de viktigaste böcker som kommit de senaste åren. Yascha Mounk, född och uppvuxen i Tyskland, nu på Harvard, har skrivit boken ’The People vs Democracy’, utgiven av Harvard University Press. Mounks tema är att visa hur de två grundläggande delarna av ’den liberala demokratin’, individuella rättigheter och folkvilja, ställs mot varandra. Demokrati är inte enbart majoritetsstyre. De auktoritära regimerna i Ryssland, Turkiet, Ungern och Polen har alla blivit folkvalda.

Olle Wästberg kommenterar även mediernas roll:

– Medierna ägnar mycket uppmärksamhet åt Sverigedemokraterna och SVT har blivit kritiserade för att de i agenda i så hög grad släpper fram SD. Däremot kan kritik riktas mot medierna att de inte håller ordentlig koll på hur populister dominerar i sociala medier och hur också Ryssland och Kina agerat på de sociala medierna i de senaste svenska valen till riksdagen och EU-parlamentet.

De sociala medierna leder till större polarisering och bidrar till att skada tilliten till samhällets institutioner och politiskt deltagande, skriver du, men också att de sociala medierna är partiernas främsta sätt att värva medlemmar. Hur påverkar de sociala medierna egentligen demokratin?
 – De sociala medierna spelar numera en huvudroll i den politiska opinionsbildningen. Förstagångsväljarna har, enligt vad vi undersökte i Demokratiutredningen, Facebook som huvudsaklig informationskälla inför valen.  Högerpopulisterna dominerar i de sociala medierna. Så fungerar det i hela världen. De högerpopulistiska anhängarna är negativa till de traditionella medierna och väljer de digitala. Donald Trump hade, innan han uteslöts från Twitter, 89 miljoner följare. Också en stor andel av Sverigedemokraternas väljare är negativa till de traditionella medierna och väljer nätet. I förra riksdagsvalet liksom i EU-valet hade, enligt en undersökning av medieanalysföretaget Retriever, SD en större aktivitet på nätet än alla de andra partier tillsammans. Det extrema partiet Alternativ för Sverige, som har en ledning av politiker som uteslutits av Sverigedemokraterna, var i förra svenska riksdagsvalet mer frekvent på nätet än varje annat parti, bortsett från SD. Till detta kommer att Ryssland och Kina under valet till Europaparlamentet 2019 spridde falska rykten på nätet. Så det är inte orimligt när jag i min bok varnar för ’digitatur’.

Vad kan Sverige lära av Taiwan?
 – Främst att de är framgångsrika när det gäller mellanvalsdemokrati. De taiwanesiska väljarna anser på goda grunder att de kan göra sina röster hörda. När den taiwanesiska regeringen ska lägga ett förslag publicerar de det på nätet sex veckor innan beslutet. Samtliga medborgare har rätt att framföra sina uppfattningar. Taiwan är en stark demokrati och en förebild i detta.

Varför har Liberalerna det så svårt i dessa tider?
 – Folkpartiet/Liberalerna har alltid varit det parti som har minst andel totalt partitrogna väljare. Och när man suttit i borgerliga regeringar har partiet i samtliga fall under många decennier förlorat röster. Samt när man har haft partiledare som Gunnar Helén, Ola Ullsten och Bengt Westerberg, som har markerat att de vil sitta i regering med Socialdemokraterna har det också lett till kraftig nedgång. Till det kommer partiets interna splittring som gör profilen oklar. Jag tillhör dem som har svårt att acceptera att Liberalerna kan tänka sig ett samarbete med Sverigedemokraterna.