– Vill man en diskussion med exempelvis ungdomsorganisationer är Twitter och Facebook inte mediet, utan då träffar jag dem. Då kan vi prata hela meningar ut. Det är så man utvecklar politik. Twitter är mer en plats där man ropar små saker, som ”Hej, vad bra du är” eller ”Vad dålig du är”, förklarade Mikael Gustafsson för den lilla skara som dykt upp på Europahusets seminarium på fredagsförmiddagen.
Ämnet som avhandlades var sociala medier och hur digitala plattformar kan väcka ungas intressen att lägga sin röst i Europaparlamentsvalet nästa år.
En undersökning som Europakommissionen nyligen genomfört visar nämligen att intresset att delta i valet är lågt särskilt bland unga. Av de i åldern 15-19 uppgav endast 20 procent att de tänker rösta, medan var tredje svensk i åldersgruppen 20 till 24 svarade att de ska rösta.
Samtidigt sticker Sverige ut från övriga EU-länder när det gäller sociala medier. Ungefär hälften av svenskarna, 4,5 miljoner, har exempelvis ett Facebook-konto. För Europakommissionen har sociala medier därför varit ett bra sätt att nå ut till nya grupper, sade Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige, under panelsamtalet.
Politiker får dock inte bli för ”fjäskiga” bara för att locka unga.
– Politiker ska leda en opinion, inte sätta upp ett blött pekfinger i luften och springa åt det hållet, sade Europaparlamentarikern Cecilia Wikström (fp) och fick medhåll från Mikael Gustafsson:
– Valdeltagande har att göra med förtroendet för det politiska systemet. Har man inget förtroende, då röstar man inte.
– Jag gillar inte ett amerikanskt valsystem där man försöker hitta var man ska befinna sig. Vi måste ta ställning för en åsikt och gå till val på det. Tycker väljarna att vi är urkassa, så röstar de inte på oss. Sociala medier är bara ett sätt att möjliggöra för andra att ta del av vad jag gör, förmänskliga mig som politiker, fortsatte Mikael Gustafsson.
Niklas Persson, styrelseledamot i LSU, vände sig dock mot parlamentarikernas beskrivningar av sociala medier.
– Jag blir lite rädd när ni säger att ni inte ska smöra. Politisk integritet är bra, men sociala medier handlar inte om envägskommunikation. Utan man kan föra en dialog med andra på ett helt annat sätt.
På scen stod även Anna-Karin Modin, ansvarig för kompetens och forskning på Tidningsutgivarna, som fick svara på vad de traditionella mediernas roll är.
– För att få unga att rösta måste man hitta en fråga som berör dem personligen. Ungdomar läser inte dagstidningar i dag, vilket är problem, men medier måste fortfarande nå de unga. Därför måste man nischa sig och hitta ut. Där blir tolkningen av politik viktigt, så det blir intressant, att hitta frågor som vi ska föra ut för att få ett intresse, sade hon
Samtidigt fick medierna en känga av Cecilia Wikström som anser att journalisterna inte bevakar det som spelar roll. Hon tog Expressen som exempel.
– Vad är det som speglas från Almedalen? Det är inte de viktiga politiska samtalen, utan hur folk ser ut, vem som går hem med vem. Det är ganska patetiskt, sade hon.
– Niklas Svensson är typexemplet på hur journalister inte ska använda sociala medier, fyllde Niklas Persson i och pekade bland annat på Niklas Svenssons ”krigskorrespondens” från Husby och hans Twitter-rapportering av korvgrillningen i Maramö.
– Det är inte alls journalistik. Journalister ska inte vara kändisarna.
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.
